Krapperups borg

Krapperups välbevarade slottsanläggning har en historia, som leder tillbaka till senmedeltiden. Den vallgravsomflutna slottsholmen var platsen för den första borgen och här finns än idag Krapperups huvudbyggnad.

Den har genomgått flera ny- och ombyggnader och består till sina äldsta delar av ett 1500-tals renässansslott som under 1700-talet omgestaltades till ett tvåvåningsslott i den tidens anda. 1800-talets expansiva storgodsdrift har gett upphov till de stora ekonomilängorna med sina karaktäristiska gråstensmurar. 1800-talet präglar också den vidsträckta parken, som berättar om det engelska parkidealet med öppna gläntor, slingrande gångar och högväxta, exotiska träd.

Ett stjärnprytt renässansslott

Krapperup är en av de många stora renässansslott som byggdes i det danska Skåne under 1500-talet och 1600-talets första hälft. Det rådde fred under lång tid och tiderna gynnade adeln. Adelns många gårdar gav goda spannmålsskördar, som blev en viktig exportvara. Det ekonomiska överskottet kunde bland annat användas för slottsbyggen. Efter att under århundraden varit i den mäktiga släkten Krognos ägo blev Mourids Podebusk, genom arv, ägare till Krapperup. Han blev byggherre till det renässansslott som restes här omkring mitten av 1500-talet. Redan under 1300-talet fanns det på Krapperup en borganläggning med byggnader i kvaderhuggen sten och tegel, omfluten av en vattenfylld vallgrav. Av den borgen syns idag inte några murar utan det är 1500-talets kraftiga stenhus som bildar stomme i dagens slottsbyggnad, en huvudlänga med två fasta flygelbyggnader. Det intryck slottet ger idag med det höga valmade taket, putsfasaden och huvudingångens placering mitt på fasaden hör samman med de stora förändringarna under 1600- och 1700-talen. Fram till 1790-talet fanns det ståtliga tornet kvar, som ett kännetecken för det forna renässansslottet. Den ovanliga stjärndekoren i slottets yttermurar kom troligen till under 1600-talets första hälft, under Henrik Gyldenstiernas tid på slottet. Den sjuuddiga stjärnan ingår i släktens vapensköld. Periodvis har stjärnorna varit överputsade.

Den svenska stormaktstiden

Änkegrevinnan Maria Sophia De la Gardie blev den första svenska ägaren. Hon tillhörde en av landets mest inflytelserika familjer. Godset köptes 1667 och en avgörande orsak till detta var de stenkolsfyndigheter i nordvästskåne som ingick i godsinnehavet. Landets fyrar hade sedan några år in på 1600-talet börjat eldas med kol istället för ved och ersättning från staten till den som levererade kol gav goda inkomster. Kolbrytning passade väl in i den industriella verksamhet som grevinnan drev på sitt godsinnehav runt om i landet. Hon lät också påbörja en renovering av slottet, bland annat ändrades taket, södra flygeln höjdes och murverket färgades vitt. Därmed stämde byggnadens yttre bättre överens med den svenska stormaktstidens arkitekturideal.

De omfattande ombyggnaderna och iståndsättningarna, som gjordes under slutet av 1700-talet då Christopher von Kochen var ägare, har gett slottsbyggnaden dess nuvarande karaktär. Vad gäller inredning och möblering är det framför allt det sena 1800-talets oscarianska stil som kommer till uttryck i salongerna. Den södra flygeln har under viss tid fungerat som ägarnas privata våning medan den norra inreddes som gästrumsflygel på 1790-talet.

Ståtliga stenbyggnader för hästar och kor

Fram till 1700-talets slut låg godsets ladugård några hundra meter öster om borgen, vid vägen till Brunnby kyrka. Ladugården kom under slutet av 1700-talet och tidigt 1800-tal att ersättas av kraftiga gråstenslängor, ett typiskt byggnadsmaterial för den tiden. Det krävde ekonomiska resurser att bygga i sten och också tillgång på skicklig arbetskraft. Längornas placering utifrån en symmetrisk plan är typisk för tidens stora slottsanläggningar. Äldst är mejeribyggnaden från 1788, uppfört som bränneri. De två stallängorna, för hästar respektive kor, är byggda 1807 och 1812. Av något större dimensioner är stallet från 1851 i nordost, idag konsthall och museum, men ursprungligen stall för arbetshästar och ugnnöt. Till ekonomibyggnaderna vid stallplan hör också det äldre svinstallet och vagnslidret i korsvirke. Vid kuskaplan i söder vittnar vagnstallet, tvätt- och bakstugan samt det åttkantiga fågelhuset om bygginsatser under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.

En landskapspark med exotiska träd

Till ett gods av Krapperups storlek har allt sedan 1600-talet funnits en välanlagd park och trädgårdarsanläggningar. De sågs som en markör över godsets tillgångar och ekonomiska bärkraft. Både på norra och södra sidan om slottsholmen fanns det under 1600-talet påkostade renässansträdgårdar, anlagda efter strikt geometriskt mönster. Dagens vidsträckta park är anlagd under 1800-talet utifrån engelska förebilder som nådde Sverige under sent 1700-tal. Höjdskillnaderna i terrängen har tagits tillvara för att skapa perspektiv och utblickar över Öresund. Parken präglas till viss del av dansk trädgårdskonst, som vid decennierna kring sekelskiftet 1900 fick ett betydande genomslag på de skånska godsen. Ägarparet Ellen och Nils Gyllenstierna anlitade kända trädgårdsarkitekter som E Glaesel och senare JP Andersen, båda verksamma i Danmark. Utifrån deras idéer anlades rododendronplanteringarna, rosenträdgården i norr och västra parterren med nyckeldammen. Långt in på 1930-talet fick parken nytillskott som den vidsträckta gräsytan i väster och spegeldammen.

Från fideikommiss till stiftelse

Krapperup blev fideikommiss 1755, vilket enkelt uttryckt innebar att godset skulle gå i arv från fader till son, inte säljas och inte delas upp. I och med att fideikommisset upphörde på 1960-talet blev godset 1967 en stiftelse, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen med syfte att bevara de kulturvärden som är förenade med det gamla fideikommisset, borgen med samlingar, parken och den unika godsmiljön. I stallbyggnaderna finns utställningar över Krapperups historia och en konsthall. Gamla kostallet används sommartid för musikevenemang. Parken är öppen för allmänheten året runt.

Här kan du läsa mer om slott i länets Kulturmiljöprogram/Jordbrukets landskap/Slott och gods.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Krapperups borg har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att miljön berättar om skånskt slottsbyggande från 1500-talets försvarsanläggning till 1700- och 1800-talens helgjutna storgods.
  • slottsbyggnaden som en representant för såväl den skånskdanska borgen, som för 1700-talets strama slott, påverkad av svenska arkitekturideal.
  • slottets säregna fasaddekor med sju-uddiga stjärnor i kritsten.
  • slottsbyggnadens stomme, rumsindelning och interiörernas fasta inredning, som tillsammans berättar om olika skeden av slottets månghundraåriga historia.
  • ekonomigården med sina gråstensbyggnader, typiska för 1800-talets storgodsdrift.
  • vallgraven, som en karaktäristisk del av 1500- och 1600-talens borgmiljö.
  • den välhållna parken, som berättar om 1800-talets och det tidiga 1900-talets parkideal och de tidernas engelska respektive danska influenser.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Höganäs kommun.

Ägare Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Museiutställning över Krapperups historia. Konsthall och konsertsal. Parken är öppen för besök under hela året.

Byggnadsminne 1978.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss