Klörups gamla häradshäkte

Häradshäktets röda tegelbyggnad ligger vid gamla landsvägen i Klörups by. Häktet, byggt 1809 och i folkmun kallat ”Tjyvaholled” är den enda byggnad som idag minner om byns roll som viktig tingsplats i Skytts härad under mer är tvåhundra år.

Byns centrala läge i häradet, där den stora landsvägen Malmö-Ystad korsade landsvägen Lund-Trelleborg, var grund för att tingsplatsen var förlagd hit under åren 1690 till 1905. Här fanns gästgivaregård med diligenstrafik och här byttes hästar, post förmedlades och resenärer stannade till för vagnbyte eller övernattade. Häktesbyggnaden är idag museum.

Ett ovanligt och välbevarat häkte

Häktet hade en nära koppling till det gamla tinghuset och gästgivaregården, som låg strax öster om byggnaden. Till att börja med fungerade gästgivaregården både som tingshus och häkte men senare byggdes särskilda hus. Tre gånger om året hölls ordinarie ting, vanligtvis varade det i sex dagar. De anklagade hämtades från fängelset i Malmö och inkvarterades i häktet där de skulle hållas i säkert förvar medan tinget pågick. Häradshäktets byggnad från 1809 har kvar sin ursprungliga planlösning och är uppdelad i en häktesdel och en fångvaktarbostad. De skiljs åt av en förstuga, som går tvärs över byggnaden. De gallerförseda fönstren i cellerna är karaktäristiska detaljer och vittnar om husets funktion.

Celler för män respektive kvinnor

Häktet ger med sin interiör en bild av det svenska rättsväsendet under gamla tider. Det är uppdelat i en manscell och en kvinnocell. Ingångarna till cellerna är försedda med dubbla, bastanta trädörrar.  Genom luckan i dörren serverade fångvaktaren dagens ranson av mat. Den bestod i slutet av 1800-talet av bröd, dricka, sill och soppa. Väntetiden på rättegång kunde nog kännas lång och fångarna fördrev tiden med att rista in årtal, initialer och bilder, till exempel ett fullriggat segelfartyg med årtalet 1843, i dörrar och fönsterbänkar. Häktesdelen har iordningställts som museum och är möblerad med en grovt tillyxad säng och ett dass, utformat som en enkel trälåda.  Rummen saknade en särskild eldstad och värmdes upp av en enkel typ av sättugn med en enda gjuten järnhäll, inmurad i väggen mot förstugan.

Fångvaktare Anders Persson i tjänst över 50 år

Fångvaktaren och hans familj disponerade den västra delen av huset där det finns två rum. Förstugan fungerade också som kök och här finns den stora eldstaden bevarad. Idag är hemmet möblerat så som de kan ha sett ut under Anders Perssons tid. Han var fångvaktare från 1851 till 1905. Fångvaktarbostadens sättugn har ett mer påkostat utförande än cellernas och består av fyra gjutna järnhällar. Den här typen av värmekälla började bli vanlig under 1800-talets första hälft.

Länsbyggmästare Knoch

Häradshäktet ritades av länsbyggmästare Johan Nicolaus Knoch. Han hade också svarat för det numera rivna tingshuset, även det var i rött tegel. Knoch var född i Tyskland och kom till Landskrona på 1770-talet där han verkade som fortifikationsbyggmästare. År 1782 blev han länsbyggmästare.

Tinghusets klockstapel

Klockstapeln vid byggnadens sydvästra hörn är ett minne från det gamla tingshuset och flyttades till häradshäktet 1993. Dagens klocka är en kopia av originalet, som finns i Trelleborg. Ursprungligen ringde man i klockan för att markera att tingsförhandlingarna började.

Skytts härads hembygdsförenings fick häkteshuset i gåva 1943. Det sattes i stånd 1963-64 och har därefter restaurerats vid olika tillfällen. Häradshäktet är idag inrett till museum. En liten trädgårdstäppa med örtagård och fruktträd har återskapats invid huset.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Klörups häradshäkte har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att det berättar om det svenska rättsväsendet.
  • att det har en välbevarad, ålderdomlig karaktär såväl vad gäller exteriör som interiör.
  • att den är en av få skånska häktesbyggnader där planlösning och fast inredning finns bevarad.               

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Trelleborgs kn. 

Hembygdsmuseum.

Byggnadsminne 1964

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss