Glimmebodagården

Glimmebodagården

Glimmebodagården ligger naturskönt i backlandskapet kring Brösarp, i övergången mellan sydöstra Skånes slättbygd och Linderödsåsens sluttningar. Den välbevarade gården speglar en gårdsmiljö från 1700- och 1800-talen. De fyra längorna i korsvirke, gråsten och skiftesverk visar på olika byggnadsskick, karaktäristiska för gårdarna i de här delarna av landskapet.

En gårdsmiljö opåverkad av moderna tider

På Glimmebodagården finns i hög grad karaktären av 1800-talet och det tidiga 1900-talet bevarad. Under drygt hundra år, från 1790 och långt in på 1900-talet, brukades gården av endast tre generationer. Detta har medverkat till att mycket har varit kvar vid det gamla och påverkan från modernare tider har varit liten. Redskap, möbler och bruksföremål, sedan länge knutna till platsen, har behållits. Redan på 1920-talet, i samband med den så kallade Alboinventering, uppmärksammades gårdens genuina karaktär. En uppmätning av gården gjordes av etnolog Gotthard Gustafsson vid Folklivsarkivet i Lund. Den ger en inblick i hur gården hade fungerat långt tillbaka i tiden.

Ett skogvaktartorp långt från huvudgården

Den var ursprungligen ett skogvaktartorp och hörde till Glimmingehus, som ligger drygt tre mil söderut. Ägaren till Glimmingehus, Axel Rosencrantz, hade på 1620-talet köpt skogsmarkerna i Glimminge. De var en del av den så kallade Kongsoran, det vill säga skogar som tillhörde danske kungen. Troligtvis var det tillgången till skog och virke men även betesmarker, som trots det långa avståndet, cirka tre mil, från huvudgården motiverade Rosencrantzs köp. Under vissa perioder togs djuren på sätesgårdarna Glimmmingehus och Örup upp till sommarbete i Glimmeboda. För att under närmare hundra år ha ingått i ett större godsinnehav friköptes gården 1841. Köpare var Anna Nilsdotter, vars svärfar hade varit den siste frälsetorparen här. Hennes son Nils brukade gården tillsammans med sin hustru Hanna Olsson, fram till 1913, då gården överläts till deras dotter Anna.

Traditionellt skånskt byggnadsskick

Även om Glimmebodagården kan föras tillbaka till 1600-talet så är byggnaderna något yngre, troligen är boningshuset från 1700-talets slut och de övriga längorna bedöms vara från 1800-talet. Gårdens byggnadsskick kännetecknas av blandteknik, typisk för detta övergångsområde mellan skog och slätt. Till övervägande del är längorna i korsvirke där facken på traditionellt vis är i kline alternativt i lersten. Några väggar har under årens lopp utsatts för fukt och är därför brädfodrade. I två längor, den norra och den västra, ersattes de yttre väggarna av gråstensmurar vid en ombyggnad på 1860-talet medan korsvirket mot gården behölls. På några få ställen finns skiftesverk, så kallad båle, vilket är liggande träplankor inpassade i stående trästolpar. Taken har genom åren varit stråtäckta och både vass och halm har använts.

När Anna Nilsson tog över Glimmeboda efter föräldrarnas död 1913 gjordes endast små förändringar i boningslängan, bland annat skaffades nya möbler och rummen målades och tapetserades i den tidens mörka färgskala. Som hjälp hade hon till att börja med en dräng och en äldre piga, senare lät hon arrendera ut gården.

Anna Nilsson dog 1959, vid 90-års ålder. Gården köptes 1960 av dåvarande Domänverket. Betydande delar av Anna Nilssons möbler och bruksföremål kunde tas om hand. I samband med restaureringsarbeten återfick några av boningslängans rum en prägel från tiden kring första världskriget.

Glimmebodagården ägs av Albo härads hembygdsförening, som har vårdat gården som hembygdsmuseum sedan 1989. Till gården hör ett arkiv med handlingar, däribland två räkenskaps- och dagböcker som ger en inblick i det dagliga livet här på det sena 1700-talet och in på 1840-talet

Här kan du läsa mer om det äldre odlingslandskapet i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Glimmebodagården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • upplevelsen av en genuin gårdsmiljö där såväl exteriör som interiör minner om självhushållningens tid fram till 1900-talets början.
  • att gården berättar om den skånska risbygdens kringbyggda gård vars byggnadsskick kännetecknas av stråtäckta tak och längor i korsvirke och gråsten.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Tomelilla kommun

Byggnadsminne 1994

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss