Burlövs prästgård

Burlövs prästgård ligger i Burlövs kyrkby, med ett läge omedelbart väster om kyrkan och kyrkogården. Kyrkan och prästgården utgjorde tillsammans med det närliggande skolhuset, från 1847, förr i tiden socknens centrum.

Av prästgårdens ursprungligen fyra längor återstår idag den norra, boningslängan. Den byggdes 1774 och visar på ett traditionellt skånsk byggnadsskick i korsvirke och stråtäckt tak. Gården fungerade som prästgård till 1880-talet då den siste prästen flyttade ut. Sedan 1920-talet är den hembygdsgård.      ​

Prästgårdstomt sedan medeltiden

På gårdstomten väster om kyrkan har Burlövs prästgård haft sin plats sedan medeltiden. Under slutet av 1800-talet skedde stora förändringar i socknen och i Arlöv, i socknens västra del, tog det nya stationssamhället över rollen som centrum. En ny kyrka byggdes 1900 i Arlöv och redan innan dess hade prästen flyttat från kyrkbyn. Prästgården förlorade sin ursprungliga funktion och användes under några år som bostad för arrendatorn av prästgårdsmarken och av lantarbetare. På 1920-talet blev Bara härads hembygdsförening ägare till prästgården och iordningställde den till hembygdsgård. Idag visar prästgården hur livet i Bara härad kan ha sett ut under 1700- och 1800-talen.

Prästgårdslängan

En prästgård fungerade förr även som en bondgård och prästen var förutom socknens själasörjare också jordbrukare. I Skåne skulle prästen, till skillnad från andra delar av landet, själv svara för uppförande och underhåll av prästgården. Byggnadsskicket var i stort samma som för traktens byggnader men ofta var prästgårdarna större än övriga bondgårdar. Prästgården i Burlöv bestod förr av fyra längor, som inramade en stensatt gårdsplan. Idag finns endast boningslängan kvar medan de tre övriga längorna revs 1905. Boningslängan är uppförd i korsvirke med kalkade väggar i lersten och tegel. Takets stråtäckning understryker den ålderdomliga prägeln. Byggnaden innehåller 17 rum, som tillsammans speglar en prästgårdsinteriör under 1800-talet. Ett av de mer påkostade rummen är salen, som under kyrkoherde Seldeners tid 1827 till 1859, fick en påtaglig ståndsmässig karaktär med bland annat stor sal, dubbla fönsterdörrar mot prydnadsträdgården i norr. Seldener lät också lägga om golvet i köket med sten från gamla gravhällar från kyrkan. Det sägs därför att det spökar i prästgården.

En bouppteckning upprättad efter kyrkoherde Johannes Menander visar hur de olika rummen disponerades på 1880-talet. Han bodde här med fru, två döttrar, tre pigor, hushållerska och dräng under åren 1862 till 1884. Byggnaden innehöll förstuga, skrivrum (pastorsexpedition), sal, två gästrum, snickarbod, sängkammare, barnkammare, förmak, folkstuga (pigrum), kök, hushållerskans rum, brygghus, saltkammare samt även stall och loge.

Då hembygdsföreningen tog över gården gjordes en genomgående restaurering av byggnaden. I salen togs äldre dekorationsmålningar fram och flera rumsinteriörer återskapades med inredningsdetaljer och föremål som föreningen samlade in från trakten. Exempel på detta är de vackert bemålade dörrarna, som hämtats från äldre gårdar. Sedan hembygdsföreningen tillträtt byggnaden iordningställdes en vaktmästarbostad i den före detta arrendatorbostaden i längans östra del. Den har efter hand moderniserats och skiljer sig från de andra rummen som har kvar en äldre prägel.

Trädgården

Prästgårdarna fungerade förr som ett slags kulturcentrum och härifrån förmedlades nyheter bland annat om odling och trädgårdsskötsel. Prästgårdens trädgård hade en särställning för spridande av idéer och kunskap om nya växter.  Förutom nyttoträdgård fanns ofta en särskild prydnadsträdgård med rabatter och buxbomsplanteringar. Trädgården norr om boningslängan är ett exempel på en sådan. Den stora fruktträdgården lades igen i samband med att kyrkogården utvidgades på dess mark på 1880-talet. Dagens trädgård är anlagd på platsen för de gamla uthuslängorna, rivna 1905.

Bildandet av hembygdsföreningen

Bara härads hembygdsförening har ett nära samband med bevarandet av Burlövs prästgård. En förgrundsgestalt var doktor Fritjof Hazelius som var lärare vid den närliggande Hvilans folkhögskola. Han uppmärksammade gården och såg till att det 1915 gjordes noggranna undersökningar och uppmätningar av prästgårdsbyggnaden. Några år senare, 1921, medverkande han till att hembygdsföreningen bildades.                

​Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Burlövs prästgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den är en välbevarad och väldokumenterad prästgård.
  • att den representerar ett av första hembygdsmuseerna i landet.
  • att prästgårdarna var en förebild för traktens gårdsbebyggelse. Genom sin väldokumenterade historia ger den kunskap om byggnadstradition och berättar om levnadsvillkor såväl i prästgårdar som i bondgårdar i allmänhet.
  • rumsindelning, snickerier, ugnar och golvbeläggningar som sammantagna visar hur man levt och verkat i en prästgård i Skåne under 1700 och 1800-talet.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Burlövs kommun.

Hembygdsmuseum.

Byggnadsminne 1964. 

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss