Ausås prästgård

Ausås prästgård med sina tre längor och parkliknande trädgård ligger på södra sidan av landsvägen och snett emot kyrkan. Tillsammans speglar de en traditionell kyrkomiljö.

Prästgården stod färdig 1774 och ersatte  socknens äldre prästgård, som hade brunnit ned 1768. Den hade legat alldeles invid kyrkan. Med tanke på eventuell brandrisk valde man att lägga den prästgården på en helt ny tomt. Genom sina korsvirkeslängor och stråtäckta tak representerar den en typisk äldre skånsk prästgårdsanläggning.

Den har genom åren, förutom att vara prästens bostad och socknens administrativa centrum, också fungerat som postkontor, skola, gymnastiksal, arrendatorsbostad och museum.

Sedan 1920-talet utgör den östra längan Ausås församlingshem medan den södra längan fortsatt är bostad. Delar av längorna används som museum.

​Kyrkoherden bygger nytt

I Skåne hade socknens kyrkoherde, till skillnad från övriga landet, ansvar för uppförande och underhåll av prästgården. I Ausås var det den dåvarande kyrkoherden Jakob Quensel som på 1770-talet lät bygga en ny prästgård. Han ledde byggverksamheten och såg till att gården blev gediget byggd. Till korsvirkeskonstruktionen hämtades ekvirke från prästgårdens ägor. Gården var från början enligt vanligt mönster kringbyggd med fyra längor kring en stensatt gårdsplan. Efter att den norra längan, ladugården, rivits på 1860-talet kvarstår sedan dess tre längor; bostadslängan, den gamla loglängan i väster och ekonomilängan i öster. I den senare fanns det förr i tiden till exempel brygg- och mälthus, kök, hemlighus, gästkammare och visthus, det vill säga ett förråd för matvaror. De båda ekonomilängorna har till sitt yttre kvar mycket av sin 1700-talskaraktär medan bostadslängan mer har en prägel från 1880-talet, vilket den fick vid en renovering då fasaden putsades och försågs med större fönsteröppningar.

En räddningsinsats blir grunden för nytt församlingshem

Fram till 1894 brukades gården och dess marker av kyrkoherden. Därefter togs jordbruket över av en arrendator och en bostad för honom inreddes i östra längan.  När arrendatorn på 1920-talet flyttade till ett helt nybyggt hus intill prästgården såg man inte längre något behov av längan och planer på rivning kom upp. Genom insatser av kyrkoherden Emanuel Diehl väcktes tankar att inreda ett församlingshem i huset. Flera framstående experter kontaktades. Efter att länsarkitekt Nils A Blanck gjort en inspektion och meddelat att längan var i gott skick kontaktades riksantikvarie Sigurd Curman, som uppmanade församlingen att bevara byggnaden. En auktoritet på området, arkitekt Erik Lundberg, anlitades för en restaureringsplan och en särskild kommitté tillsattes i vilken ingick medlemmar i den lokala  ungdomskretsen samt präst och prästfru. År 1928 invigdes församlingshemmet, nu inrett med stor sal och tillhörande utrymmen. Restaureringsarbetet hade bekostats av såväl frivilliga gåvor och arbetsinsatser som lån ur en särskild fond, Svenska Kyrkans Frivilliga Byggnadslånefond.

En stor prästgårdspark

Den parkliknande trädgården, som breder ut sig mot öster, fick sin karaktär på  1800-talet med slingrande gångar, avenbokshäckar, fruktträd och buxbomskantade rabatter. Strukturen och delar av växtligheten finns kvar än idag. Uppfarten från landsvägen i norr markeras av en äldre lindallé. Den långa kastanjeallé, som var planterad på 1880-talet och kantade kyrkostigen i norra delen av trädgården, har på grund av sjukdom tagits ned och ersatts med lindar.

Du kan läsa mer om kyrkliga miljöer i länets Kulturmiljöprogram under Administrativa landskap och Administration och förvaltning.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Ausås prästgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att gården är en av de äldre prästgårdarna i Skåne.
  • att den genom sina byggnader och trädgård speglar en utveckling av en prästgårdsanläggning från 1700-talet till och med 1900-talet.
  • att den berättar om skånsk byggnadstradition genom längornas korsvirke och stråtäckta tak.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Ängelholms kommun.

Ägare Strövelstorps församling.

Byggnadsminne 1968.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss