Friseboda

Under sommaren lockar Friseboda många besökare med sin vidsträckta sandstrand längs med Hanöbukten. Bortom sandstranden tar ett trolskt landskap med höga sanddyner, knotiga tallar och en gråvit matta av lavar vid. I reservatets varma sandmarker trivs flera ovanliga arter.

Vidsträckt dynlandskap

När den stora inlandsisen smälte för 15 000 år sedan lämnade den efter sig stora mängder sand. Resultatet blev ett av de största kustdynlandskapen i Sverige. Närmast havet breder de inbjudande sandstränderna ut sig, till glädje för såväl martorn och marviol som sommarens badgäster. Strandgräsen gör sitt bästa för att binda sanden och längre inåt land tar tallarna vid och håller sanden i schack. Detta är ett drömlandskap för många växter och djur som är beroende av dessa varma sandmarker för sin överlevnad.

Återskapade sandmiljöer

I över 7 000 år har människor bott här vid havet och levt av fiske och brukat den lätta, sandiga jorden. Efterhand som skogen förbrukades, till ved och virke, fick man problem med sand som drev runt med vinden. Linné rekommenderade plantering av tall vid sitt besök 1749 och i början av 1800-talet växte en gles tallskog på sanddynerna här i Friseboda.

Med tiden slöt sig skogen och blev allt tätare vilket gjorde det svårare för sandmarkernas djur och växter att överleva. För att råda bot på detta har man inom EU-projektet SandLife gallrat bort främmande arter som vresros och svarttall för att få tillbaka den glesa tallskogen med fläckar av solexponerad sand.

Knotiga vrestallar och varma sanddyner

Tallskogen i reservatets norra del har gamla anor, åtminstone ända tillbaka till 1600-talet. De äldsta tallarna är över 200 år och sanddynerna är höga. Knotiga tallar, böljande backar och ett gråvitt marktäcke av lavar och sandblottor ger skogen ett trolskt intryck.

I den varma sanden har myrlejonsländan sina fångstgropar. Det är också klittvargspindelns jaktmarker. Den spinner inte nät, som många andra spindlar, utan springer ikapp sina byten och bedövar dem med gift. Den hotade fältpiplärkan är en karaktärsfågel för de öppna sandmarkerna och påträffas ännu i området.

Detta är bara några av alla de ovanliga arter som är beroende av den sandiga, glesa tallskogen i Friseboda – så ge dig ut på egen egen upptäcktsfärd!

Tillgänglighet

Det finns flera parkeringsplatser att välja på i reservatet. Det finns flera mindre stigar som går genom reservatet, men inga markerade stigar. I reservatets södra och norra del finns rullstolsanpassade stigar ner till de tillgänglighetsanpassade utsiktsplattformarna.

For more than 7000 years, people have lived by the sea, lived off fish and cultivated the light, sandy soils. Over time as the woodland was cut, for timber and firewood, problems with drifting sand occurred. Linnaeus recommended planting pine when he visited in 1749 and at the beginning of the 1800s a sparse pine woodland grew up on the sand dunes here at Friseboda. Over the years, the canopy of the woodland grew dense and many of the animals and plants associated with sandy habitats have since had difficulty surviving. In order to improve the conditions for these species Japanese rose and black pine have been removed to create more open pine woodland and patches with open, warm and sun-exposed sand. Further inland, denser, wetter woodland takes over and continues to provide shelter from the wind and sand.

The pine woodland in the northern part of the reserve has a long history, dating back to the 1600s. The oldest pines are more than 200 years old and the sand dunes are tall. Gnarly pines, rolling hills and a grey-white covering on the ground of lichens and bare sand give the woodland a magical feel.

Sea rocket and sea holly are two of the tough plant species that are able to survive the harsh conditions on the sandy beaches. In the warm sand, the ant lion makes it’s pitfall traps and wolf spiders chases its prey. The nightjar can be heard during tepid summer evenings and the rare and threatened tawny pipit can be seen in the open sand areas. The sandwich tern is a character bird often seen flying over the sea.

Foto: Maria Sandell

Föreskrifter

Inom området gäller särskilda bestämmelser och inskränkningar i allemansrätten. Här är det bland annat förbjudet att

  • ha hund okopplad
  • ha hund på stranden mellan 1 maj - 30 september.
  • ställa upp husvagn/husbil över natten
  • elda utanför anvisade platser

Du kan läsa de fullständiga föreskrifterna i den utfällbara boxen nedan.

Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att

1. skada fast naturföremål eller ytbildning t.ex. rista i träd,

2. göra upp eld annat än i av förvaltaren iordningställda eldstäder eller i samband med av länsstyrelsen tillåten lägerverksamhet,

3. ställa upp husvagn, husbil eller motsvarande på anvisade parkeringsplatser mellan kl 00.00 – 06.00,

4. gräva upp växter, plocka mossor, lavar eller vedsvampar,

5. avsiktligt bryta sönder eller insamla och bortföra eller elda död ved,

6. medföra hund eller annat husdjur som ej hålls i koppel och under tidsperioden 1 maj till den 30 september medta hund eller annat husdjur på sandstranden,

7. framföra cykel på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller särskilt anvisad led, eller område,

8. rida på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller av förvaltaren särskilt anvisad led eller område,

9. parkera annat än på anvisade parkeringsplatser,

10. under fältpiplärkans häckningsperiod (15 april-15 juli) utöva orientering inom dennes revir,

OBS! I praktiken tillåts inte orientering över huvud taget under ovan angivna period.

11. framföra motordriven farkost,

12. lägga upp båt eller annan farkost överstigande ett dygn,

13. anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller därmed jämförlig anordning.

Vidare är det förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd

14. samla in ryggradslösa djur, t.ex. skalbaggar eller musslor. Enstaka exemplar får dock samlas in under förutsättning att det inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna och att fällor inte används,

15. utplacera sk. geocachar eller andra främmande föremål.

Slutligen är det förbjudet att utan inhämtande av förvaltarens godkännande, gällande orientering krävs även samråd med länsstyrelsen.

16. anlägga snitslade spår eller ordna orientering.

Serviceinformation

Kontakt

Fakta

Bildat: 1976

Storlek: 678 hektar

Kommun: Kristianstad

Förvaltare: Stiftelsen Skånska Landskap

Skyddstyp: Naturreservat

Hitta via karta

Vägbeskrivning via Google Maps och koordinater (WGS84)

Parkering i norrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
N 55.854056, E 14.233889

Parkering i reservatets mittlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
N 55.811167, E 14.207000

Parkering i söderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
N 55.765778, E 14.195667

Hitta mig


I Friseboda kan man hitta den sällsynta och fridlysta växten martorn. Martorn påminner om en tistel och de blåa blommorna kan ses i juni-juli. Martorn är ovanlig i Sverige och finns sporadiskt på sandstränder vid havet.
Illustration: Katarina Månsson

Mer information

Stiftelsen Skånska Landskaps webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

InformationsskyltPDF

Folder om Friseboda strövområdePDF

Karta över FrisebodaPDF

Lyssna på en berättelse om ålafisket

Sandens Rike, FolderPDF

Beslut & skötselplanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på Naturvårdsverkets webbplats. Klicka på reservatets namn i rutan till vänster. Välj fliken ”Dokumentation” i popup-rutan.