Timan

Foto: Carina Zätterström

Är du intresserad av lavar? Då är Timans reservat något för dig. Biologer inventerade området 2001 och fann drygt 60 olika arter av lavar. Även om träden inte är grova och ståtliga finns här gamla träd och en stor mängd död ved. Höga stubbar och liggande träd är täckta med mossor, lavar och svampar.

Trots att stora delar av Sveriges yta är täckt av skog, är det just brist på gammal skog som lett till att många arter av lava är sällsynta eller har försvunnit helt. Därför är bokskogen i Timans reservat intressant. Att det finns så många arter av lavar visar på rikedomen i gamla träd och i död ved.

Lavarna växer långsamt och har höga krav på att miljön inte förändras. De vill ha skugga och fukt för att trivas. Det finns flera mycket ovanliga arter i reservatet. Rosa lundlav och bokkantlav är två av dem.

Föreskrifter

Inom området gäller särskilda bestämmelser och inskränkningar i allemansrätten. Här är det bland annat förbjudet att

  • elda
  • skada träd och buskar
  • skada stenmurar
  • störa djurlivet
  • plocka mossor och lavar

Du kan läsa de fullständiga föreskrifterna i den utfällbara boxen nedan.

Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att

1. göra upp eld eller använda stormkök och engångsgrillar,

2. skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar,

3. gräva, borra, mejsla eller på annat sätt förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning,

4. skada stenmurar,

5. anbringa tavla, plakat, skylt, inskrift, affisch, snitsel eller därmed jämförlig anordning - reservatsskyltar och gränsmärken undantagna,

6. störa djurlivet

7. samla in ryggradslösa djur, t.ex. insekter, mollusker och spindeldjur eller plocka mossor och lavar,

Serviceinformation

Kontakt

Fakta

Bildat: 2011

Storlek: 6 hektar

Kommun: Hörby

Förvaltare: Länsstyrelsen Skåne

Skyddstyp: Naturreservat

Hitta mig


I Timans naturreservat finns flera sällsynta lavar, bland annat bokvårtlaven. Bokvårtlaven växer främst på gamla bokar och ser ut som små, olivbruna vårtor. Tittar man riktigt nära på de mörka prickarna ser man ännu mindre vita fläckar spridda över ytan.
Illustration: Katarina Månsson