Religiösa rörelser utanför svenska kyrkan

Skåne är sedan flera århundraden ett mångkulturellt landskap. Här finns människor från många olika kulturer med skilda religiösa övertygelser, vilket gett upphov till ett rikt och varierat utbud av religiösa samfund och rörelser vid sidan av Svenska kyrkan och frikyrkorörelsen.

Enligt en inventering som Skånes arkivförbund genomförde 1997 finns ett 60-tal religiösa rörelser i Skåne. Bland dessa kan nämnas katolicism, ortodox kristendom, judendom, buddhism och islam, samt mer okända rörelser som till exempel Al-Mandaiska föreningen och Baha´i-samfundet. I länet finns endast en judisk församling.  

Katolsk församling

Den första katolska församlingen i Skåne, Vår frälsares församling, bildades 1874 i Malmö, drygt 300 år efter reformationen (se vidare under rubrik Reformationen). Katolsk betyder "allomfattande" eller "allmän".

Bibeln tillsammans med traditioner utgör grunden för den katolska tron, liksom de sju sakramenten: dopet, konfirmationen, kommunionen, boten, äktenskapet, diakon-, präst- och biskopsvigningen och de sjukas sakrament. Den katolska kyrkan är världens största kyrkliga samfund och leds av påven i Rom.  

Ortodox församling

Länets kristna ortodoxa församlingar är av sent datum och grundades i huvudsak under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet i samband med arbetskraftsinvandringen. Utgångspunkten i den ortodoxa tron är bibeln och traditionerna från Kristus.

Liksom den katolska kyrkan finns sju sakrament. Gudstjänsten är av central betydelse för en troende ortodox. Ikoner, heliga bilder föreställande Kristus, Jungfru Maria eller helgon, är ett karakteristiskt inslag i ett ortodoxt kyrkorum.  

Tyska Evangelisk-Lutherska församlingen

Redan 1693 grundades den Tyska Evangelisk-Lutherska församlingen i Malmö, vars gudstjänster hölls i Caroli kyrka. Fram till 1870 var församlingen verksam och predikningar avhölls på tyska. På 1920-talet bildades en ny församling med samma namn.

Inom den lutherska kyrkan finns en tydlig uppdelning mellan det religiösa och profana livet. Enligt Luther är inte enbart kyrkan utan även staten skyldig att följa Guds ord. Bibeln fungerar som rättesnöre och prästen har en viktig roll som predikare av Guds ord och sakrament. 

Muslimska församlingar

De muslimska församlingarna i Skåne grundades framförallt under 1980- och 1990-talen. Den muslimska församlingen i Malmö bildades 1972 och var den första i sitt slag i länet. Islam betyder att "hänge eller att underkasta sig", och en muslim underkastar sig Gud, som ses som alltings skapare, upprätthållare och domare. Inom islam finns fem pelare som utgör de grundläggande buden för en troende: trosbekännelsen, tidebönen, allmosan, fastan och vallfärden. 

Judiska församlingen

Skånes enda judiska församling bildades i Malmö 1871. Församlingens verksamhetsområden omfattar förutom Skåne även Halland, Blekinge och vissa delar av Kronobergs län. Grunderna inom judendomen utgår från att Gud är en, vars namn inte får uttalas och hans gestalt inte avbildas. Det judiska folket anser sig utvalda av Gud för att förverkliga hans vilja på jorden. Guds bud finns samlade i lagen som också kallas Toran (se vidare under rubrik Judendomen i Skåne).
 
De olika trossamfund och religiösa rörelser som är verksamma i Skåne företräder skilda värderingar och livsåskådningar. Olika regler, skrifter och traditioner styr vardags- och gudstjänstlivet. Skillnaden i utövandet av de olika religionerna har gett upphov till differentierade behov och krav på de religiösa rummen. De olika rörelserna uppvisar därför stor variation vad gäller utformningen av respektive kyrkobyggnader. I Skåne är de religiösa samfunden utanför Svenska kyrkan och frikyrkorörelsen främst koncentrerade till större städer och i viss mån även till tidigare industriorter.   

Koncentration till industriorter

Koncentrationen till industriorterna kan förklaras av den arbetskraftsinvandring som skedde under framförallt 1960- och 1970-talen. Flera av de religiösa rörelserna i länet bedriver en ganska begränsad verksamhet, varför församlingarna i varierad utsträckning har tillgång till egna kyrkobyggnader. I många fall fungerar en allmän samlingslokal som gudstjänstrum och vissa församlingar delar lokaler.

Majoriteten av religionsutövarna inom de olika trossamfunden har invandrarbakgrund. För många av dessa människor utgör det religiösa rummet inte bara en gudstjänstlokal utan en viktig samlingsplats för social gemenskap och trygghet i ett främmande land. Till de religiösa rörelser i Skåne som har egna kyrkobyggnader hör katolska kyrkan, som har kyrkobyggnader i bland annat Malmö och Ystad. En judisk synagoga finns i Malmö. I Malmö finns även en internationell moské (se vidare under rubrik Moskén i Malmö). Tyska kyrkan har egen kyrka med prästgård och församlingshem i utkanten av Malmö. 

Lästips:

Tro i Malmö. Förteckning över trossamfund med gudstjänst på annat språk än svenska. Invandrarförvaltningen Malmö stad, Malmö (1997).
Immigrantarkiv i Skåne. Skånes arkivförbund (1997). 

___________________________________________________________

Exempel: Moskén i Malmö

 

Moskén har kommit att få en viktig social funktion för Malmös muslimer och de cirka 100 000 muslimerna i region.

Internationell moské

I Malmös utkant, strax söder om Inre Ringvägen, ligger Skandinaviens första moské. Tanken att bygga en moské i Malmö föddes redan på 1960-talet men först 1983 stod moskén klar. Moskén är internationell och tjänar muslimer från cirka 80 olika länder. Moskén fungerar inte enbart som bönerum utan här utförs även vigslar och begravningar.

Moskén är även en plats för undervisning och studier. Tidigare fanns utbildningslokaler, bibliotek och skola men den 26 april 2003 brann tyvärr dessa byggnader ner till grunden. En återuppbyggnad har skett. Moskén har kommit att få en viktig social funktion för Malmös muslimer och de cirka 100 000 muslimerna i regionen. I Skåne finns det muslimska församlingar även i Helsingborg och Kristianstad.  

Traditonell islamisk arkitektur

Moskén i Malmö har en vitkalkad åttkantig byggnadskropp, täckt av en svart kupol som flankeras av två minareter. Framför moskén löper en arkad som påminner om traditionell islamsk arkitektur.

Inne i moskén bärs kupolen upp av smala pelare och vid ingången finns en balkong där kvinnorna utför bön. I blickfånget är den nisch, mihrab, i blått mönstrat kakel där böneledaren förrättar bönen. Mihrab är placerad i riktning mot Kaba i Mekka. Bredvid mihrab finns en predikstol, minbar, som består av en trappa upp till en avsats. Minbar används vid fredagsbönen och vid de stora högtidernas huvudgudstjänster.  Moskéns arkitektoniska utformning är annars fri från styrande rumssymbolik.   

Islam

I den islamska läran finns fem pelare som utgör grundval för ett liv i islam: Trosbekännelsen (shahada), tidebönen (salat), allmosan (zakat), fastan (siyam) och vallfärden (hajj). Trosbekännelsen har en särställning och utgör fundamentet för de övriga fyra pelarna.

Den som utför bönen ska vara "rituellt ren". Därför finns det i moskén särskilda tvagningsrum för män och kvinnor. Tidebönen förrättas fem gånger om dagen. Den första vid soluppgången, därefter vid middag och sedan på eftermiddagen. Vid solnedgången och på kvällen utförs dagens två sista böner.

Två av de fem bönerna ska förrättas tyst och de andra tre högt. Bönerna åtföljs av bestämda rörelser som bildar en bönenhet, en så kallad rak´ah. Middagsbönen på fredagar är veckans huvudgudstjänst. Under denna bön hålls det vanligtvis en predikan där den predikande står i predikstolen, minbar.  

Lästips:

Hedin, Christer: Islam i vardagen och världen (1994). Islamic Centers hemsida.

Kontakt