Klosterordnar i Skåne

I Skåne har det funnits ett flertal klosterordnar genom tiderna. Klostren var viktiga kulturcentra, men var först och främst en angelägenhet för de människor som tillhörde den egna kommuniteten.

Det var i det östra Medelhavsområdet som det kristna klosterväsendet uppstod. Kyrkofadern Augustinus arbetade fram sin klosterregel redan på 300-talet. Denna kombinerade klosterliv med utåtriktad verksamhet som gudstjänster och själavård. De klosterregler som Benedictus av Nursia utarbetade i början av 500-talet blev från 800-talet dominerande inom det västerländska klosterväsendet.

Överskott av varor från kloster

Reglerna var att man skulle leva i fattigdom, kyskhet och lydnad. Fattigdomstanken övergavs ganska snabbt, många europeiska kloster blev stora jordägare och samlade på sig stora rikedomar. De rika klostren blev attraktiva byten för vikingarnas plundringståg. Många klosterordnar producerade överskott av varor som spannmål, vin, järnprodukter från egna gruvor och smedjor samt hästar från egna stuterier. Dessa varor såldes på olika marknader och mässor. 

Fattigdomslöftet

Fattigdomslöftet var något som reformatorer inom kyrkan ständigt diskuterade och försökte återinföra under tidig medeltid och högmedeltid. En av dessa reformatorer var Bernhard av Clairvaux från Bourgogne i Frankrike. På 1100-talet grundade han cisterciensorden. Cistercienserna anlade sina kloster i öde trakter där de skulle röja mark och bruka jorden. Men det var inte munkarna själva som gjorde det praktiska arbetet. Munkarna ägnade sin tid åt korbön och studier medan så kallade lekbröder, munkar som inte är prästvigda, gjorde det manuella arbetet. Lekbröderna var befriade från korbön.

Tiggarordnarna

Under 1200-talet uppstod de så kallade tiggarordnarna dominikanorden, franciskanorden och karmelitorden. Dominikanmunkarna kallades även för svartbröder och franciskanmunkarna för gråbröder. Namnen fick de efter färgen på deras kläder. Dominikanmunkarna och franciskanmunkarna byggde sina kloster i städerna.

Benediktinordens nunnekloster

Även kvinnor hade möjlighet att gå i kloster. Bland annat benediktinorden grundade nunnekloster. Det var främst kvinnor från de högsta ståndet, adeln, som sökte sig till klostren. Det normala var att kvinnan eller hennes familj skänkte en summa pengar till klostret vid inträdet, så kallad ingift. 

Studier för ogifta kvinnor

Klostret erbjöd ett acceptabelt alternativ för ogifta eller åldrande adelskvinnor där de fick möjlighet att ägna sig åt konst, litteratur, broderi, musik och andra lärda studier utöver sjukvård och fattigvård. En känd abbedissa var Hildegard av Bingen, i Tyskland, som levde i mitten av 1100-talet. Hon skrev bland annat poesi, komponerade musik, gav ut arbeten om örtkunskap, hygien och diet. Kvinnor utan möjlighet att skänka pengar kunde bli tjänarinnor i klostren, men huvudsyftet för de kvinnor som sökte sig till klostren var förstås ändå att uppnå gemenskap med Gud.

Medeltida kloster i Skåne

Under medeltiden så anlades flera kloster i Skåne, både på landsbygden och i städerna. Klostren fanns kvar till reformationen, som i Danmark påbörjades på 1530-talet. Under reformationen försvann inte bara klosterväsendet som begrepp — de flesta klosterbyggnaderna jämnades dessutom med marken.

Allhelgonaklostret i Lund

I Lund grundades Allhelgonaklostret redan i slutet av 1000-talet. Det var ett benediktinkloster för munkar och låg på Helgonabacken vid det nuvarande universitetsbibliotekets huvudbyggnad. Under medeltiden var Lund inte så stor, så på den tiden låg klostret utanför staden. Man kan se några små rester av klostermuren mellan biblioteket och lasarettsområdet.

S:t Peters kloster

I mitten av 1100-talet grundades även ett kvinnligt benediktinkloster i Lund, S:t Peters kloster. Klosterkyrkan finns kvar, väster om järnvägsstationen.

Bosjökloster, Börringekloster och Herrevadskloster

Benediktinnunnorna grundade även två andra kloster i Skåne under 1100-talet, Bosjökloster och Börringekloster. Endast klosterkyrkan i Bosjökloster finns kvar, i övrigt finns det inga synliga spår. Det har funnits ett enda cistercienskloster i Skåne, det är Herrevadskloster som grundades av ärkebiskop Eskil 1144. Det finns inga rester av Herrevadskloster kvar, men delar av kyrkan och klosterbyggnaden har grävts ut av arkeologer.

Heligkorskyrkan

I Dalby startades ett kloster kring Heligkorskyrkan på 1100-talet. Det var inte munkar utan prästvigda korherrar som inte levde i en sluten gemenskap. De tillhörde augustinkorherreorden och hade gudstjänster och själavård i Dalby samt omkringliggande socknar som Bonderup och Hällestad. Delar av klosterkyrkan, en senmedeltida klosterlänga och två senmedeltida ekonomibyggnader står ännu kvar. Dalby var det rikaste klostret i Skåne. Vid medeltidens slut ägde Dalby kloster omkring 450 landbogårdar, det vill säga gårdar som klostret ägde men som sköttes av bönder. Detta kan jämföras med Herrevadsklosters 300 och Bosjöklosters 250 landbogårdar.

Premonstratenskloster

Det grundlades fyra premonstratenskloster i Skåne; Tommarp, Lund, Öved och Vä. Klostren i Tommarp och Öved var så kallade dubbelkloster. Det bodde med andra ord både munkar och nunnor i samma kloster. De levde strängt åtskilda från varandra eftersom både munkar och nunnor avgett kyskhetslöfte. Klostret i Vä flyttades till Bäckaskog omkring 1240. Av dessa fyra stora klosteranläggningar så finns endast kyrkan och rester av en klosterlänga i Bäckaskog kvar idag.

Även i de skånska städerna grundades det kloster från 1200-talet och framåt av dominikan-, franciskan- och karmelitordnar. Lund var den enda stad som hade både dominikan- och franciskankloster. I Trelleborg och Ystad fanns det franciskankloster. I Ystad finns klosterkyrkan och större delen av östra klosterlängan bevarad och innehåller idag Ystad stadsmuseum. I Åhus och Helsingborg fanns det dominikankloster, i Malmö ett franciskankloster och i Landskrona ett karmelitkloster.

Romersk-katolska kloster idag

1951 blev det åter tillåtet att starta kloster i Sverige. De kloster som finns i Sverige idag är främst romersk-katolska. I Mariavall i Skåne finns både ett kvinnligt och ett manligt benediktinkloster. I Glumslöv ligger ett kvinnligt karmelitkloster och i Norraby ett manligt dito. I Rögle utanför Lund finns ett kvinnligt dominikankloster och inne i Lund ett manligt.

Lästips:

Danmarks Historie, John Danstrup & Hal Koch (red.). Del 3: Kongemakt og kirke 1060-1241, av Hal Koch. Politiken 1976.

Losman, Beata. “Kvinnornas medeltida historia i Västeuropa” I: Kvinnohistoria Utbildningsradion (Red.) Sonja Falk-Thaning. 1999.

Skansjö, Sten. Skånes historia. 1997.

Skånska kloster. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1987/88.

Kontakt