Krigens landskap

Genom att Skåne sedan medeltiden har utgjort gränsprovins återfinns en mängd försvarsanläggningar av olika typer och från olika tidsepoker i landskapet.                        

Försvarsanläggningar

De äldsta, som är belagda genom arkeologiska utgrävningar, har rötter i fornborgar från yngre järnålder. Flera är kungliga borgar som byggdes på strategiska platser och tjänade både som försvarsanläggningar och förvaltningscentra. I Skåne finns även en mängd senmedeltida, ännu bevarade, borgar och fasta hus samt skansar, garnisoner, regementen och övningsfält.

Krig i Skåne 

Länet har varit krigsskådeplats vid flera tillfällen, särskilt under de upprepade dansk-svenska krigen på 1600-talet. Senast Skåne härjades var då danska trupper landsteg vid Råå i november 1709; stridigheterna pågick till mars 1710. Svensk militär har vid ett fall också satts in mot den egna befolkningen, vid bondeupproret utanför Klågerup år 1811.
Militära befäl har sedan slutet av 1600-talet, då indelningsverket infördes, haft särskilda bostäder, ritade av tidens främsta arkitekter. Soldaterna har antingen bott i fästningar och garnisoner, som även i fredstid hållit stridsberedd trupp, eller i ett slags tjänstebostäder, så kallade soldattorp, och mobiliserats vid övningar och krig. Vid mobilisering samlades soldaterna vid landskapsregementenas mötesplatser där de bodde i provisoriska baracker eller hyddor. Efter värnpliktens införande 1901 avvecklades tjänstebostäderna och allt manskap förlades till nya kasernetablissement.

Andra världskriget

I samband med andra världskriget anlades runt Skånes (och Blekinges) kust en mängd betongfort som ingick i den så kallade Per Albin-linjen. Samtida med kriget är också satsningarna på luftförsvaret med flygflottiljer och luftvärnsbataljoner. En annan händelse som anknyter till världskriget, men dock inte avsatt några synliga spår, är transittågen med tyska soldater på väg till Norge eller Sovjet.

Under rubriken Krigsmaktens landskap behandlas olika aspekter av Skånes roll som gränsprovins. Syftet har varit att försöka behandla merparten av den historiska utvecklingen och olika typer av militära miljöer, från de medeltida borgarna till Per Albin-linjens betongbunkrar från krigsåren 1939-40. Förutom rent militära aspekter behandlas även frivilligorganisationernas roll och militära bostäder. Till den immateriella dvs osynliga kulturhistorien hör de militära släktnamnen, så kallade knektnamn, som Hård, Granat, Pansar med flera.

Regementen

Under 1990-talet har nästan alla skånska regementen avvecklats som följd av den militära avspänningen i närområdet. I Skåne finns numera endast ett regemente, pansarvärnregementet P7 på Revingehed. Även skjut-/övningsfälten Rinkaby, Ravlunda, Kabusa och Falsterbo finns kvar.                 

Kontakt