Industrins landskap

Industrins landskap behandlar huvudsakligen hantverksnäringar från det förindustriella skedet och den skånska (och svenska) industrins "guldålder" 1870-1970.

En svunnen tid

Tänk industrimiljö: ett stort byggnadskomplex i rött tegel med en eller flera skorstenar, stickspår med godsvagnar, buller, smuts, rök och vid givna klockslag en strid ström av arbetare på väg in eller ut från fabriksområdet. Det är åtminstone ofta så industrin framställs i historiska översiktsverk. Mycket lite av denna industri finns kvar. Bilden av skånsk industri är mångtydig och uppvisar stor variation vad gäller näringsgrenar, storlek på anläggningar och spridning i landskapet.

Lokaliserat till landsbygden

De första anläggningarna där man kan tala om något slags industriell drift - Andrarums alunbruk, Torsebro krutbruk, Klippans pappersbruk, Perstorps glasbruk - var alla lokaliserade till landsbygden, där råvaran och/eller kraftkällan fanns. Den egentliga industrialiseringen av Skåne inleddes under 1800-talet, i samband med den agrara revolutionen, näringsfriheten och utbyggnaden av järnvägsnätet.   

Ångmaskinen påverkade

Fram till 1870-talet var större industrianläggningar relativt sällsynta i förhållande till mängden av små, ännu hantverksmässiga produktionsenheter. När ångmaskinen började användas som kraftkälla koncentrerades fabrikerna till de ur kommunikationssynpunkt lämpligaste ställena, särskilt städer och stationssamhällen med flera järnvägar blev attraktiva lokaliseringsorter. Med järnvägarna transporterades råvaror och produkter över större områden, och med ökade avsättningsmarknader växte fabrikerna.

Brukssamhällen

I anslutning till större industrier på landsbygden uppstod brukssamhällen. Dessa var huvudsakligen anlagda under 1900-talets första hälft och blev ofta något av det materialiserade Folkhemmet. Om industri någonsin ingått i schablonbilden av det "typiskt" skånska hör brukssamhällena definitivt inte dit. Från 1950-talet inleddes en nedgång av antalet fabriker, särskilt tydligt blev det på den landsbygd där industrin representerades av ett enda mejeri, tegelbruk etc. När företaget fusionerades och driften upphörde saknade många småorter helt industri.   

Skånsk inriktning

Inom vissa industribranscher blev Skåne ledande i Sverige: här fanns den enda stenkolsbrytningen, ler- och tegelindustrin var omfattande och även annan byggindustri som tillverkning av cement, betong, asbestcement (eternit), sanitetsporslin och småhus har varit stark. Livsmedelsindustrin har en särställning och relaterad till denna är konserv- och djupfrysindustri samt emballageindustri. Den moderna industrin inom forsknings- och utvecklingsintensiva sektorn och kunskapsintensiva sektorn har däremot en i jämförelse med riket svagare ställning i Skåne.   

Industrins landskap

Industrins landskap behandlar huvudsakligen hantverksnäringar från det förindustriella skedet och den skånska (och svenska) industrins "guldålder" 1870-1970, men med utblickar mot vår egen tid - den som kallats postindustriell. I Skåne var vid millennieskiftet 2000 i genomsnitt 21 procent av antalet sysselsatta verksamma inom industrin. Det högsta antalet sysselsatta inom industrin, över 60 procent, fanns i Perstorp, som också har ett av Skånes största företag, Perstorp AB. Den lägsta industrisysselsättningen fanns i Hörby, som numera nästan helt saknar industri.

Kontakt