Idrott och friluftsliv

År 1909 bildades Sveriges Riksidrottsförbund (RF) som än idag är svensk idrotts huvudorganisation. Mellan  Det var framförallt efter 1910-1930 tillkom fler anläggningar efter normer från Riksidrottsförbundet.andra världskriget som idrottsrörelsen sköt fart och fördubblade sitt antal medlemmar. Nu började man även bygga anläggningar mer konsekvent. Anläggningarna fick attraktivare lägen än tidigare, till exempel intill grönområden. Under perioden 1950- 1970 blev fritid en del av den kommunala planeringen och idrottsplatserna ersattes ofta av kommunala sporthallar. Fritid jämställdes med annan kommunal service. Under de följande 20 åren anlades allt större idrottsanläggningar där flera olika typer av idrotter kunde utövas, och genom att samordna flera idrotter kunde man uppnå ekonomiska fördelar.

Idrottshallar

Den största idrotten i Sverige är fotbollen, både som utövande idrott och som åskådaridrott. Stora idrotter i Skåne, förutom fotbollen, är ridsport, handboll och golf. Ofta utgör landsdelens kulturella traditioner, geografiska förutsättningar och klimat grunden till att en viss idrott kommit att utvecklas. Efter andra världskriget kom även inomhusidrotten att bli allt mer populär och ett stort antal idrottshallar byggdes, dels sim- och sporthallar, dels is- och curlinghallar. En idrott som på grund av klimatet började att spelas inomhus var handbollen. I och med att handbollsporten kom att utövas inomhus utvecklades den till en sjumannasport och detta blev normgivande även i övriga världen. Det är till största delen män som besöker idrottsevenemang, även om andelen kvinnliga besökare fördubblats mellan 1976 och 1997, från 8 till 15 procent. Större motionsevenemang i Skåne är cykelloppet Ringsjön runt och på senare tid löptävlingen Broloppet, som instiftades i samband med Öresundsbrons öppnande sommaren år 2000. 

Hästsport 

Även hästsport är en utbredd idrottsgren. I Skåne finns cirka 150 klubbar, varav flertalet medlemmar är flickor. Ridsporttävlingar har ägt rum i Falsterbo och Skanör sedan 1920-talet och Falsterbo Horse Show, med hoppning och dressyr som huvudgrenar, har sedan år 1969 anordnats på nuvarande plats. De senaste åren har även internationell fälttävlan anordnats på Ribersborgsfältet i Malmö. Inom hästsporten finns även spel- och tävlingsinriktad trav och galopp. Kapplöpningsverksamhet bedrevs redan under 1800-talet på flertalet platser som Spillepengsmarken vid Arlöv, Limhamnsfältet utanför Malmö och kappridningsbanan i Helsingborg. År 1907 bildade startpunkt för modern kapplöpning då en permanent galopp- och travbana anlades på Jägersro.

Barn rör sig mindre idag och fysisk inaktivitet anses vara en starkt bidragande orsak till välfärdssjukdomar. Mot denna bakgrund startade hösten 1999 Bunkefloprojektet på Ängslättskolan i Bunkeflostrand söder om Malmö. I projektet ges gymnastiken stort utrymme och idrott står dagligen på schemat. Ambitionen är att alla barn i årskurs 1 till 9 ska ha en lektion varje dag i ämnet Idrott och Hälsa.Idrottslektionen ska stimulera till rörelse och inte vara tävlingsinriktad. Resultaten från projektet var så pass positiva att projektet nu går under benämningen Bunkeflomodellen och används på andra skolor och arbetsplatser runt om i landet.
  

Idrott en folkrörelse

Idrotten har under 1900-talet kommit att utvecklas till en folkrörelse. I början av seklet var det framförallt överklassen som ägnade sig åt fritidsaktiviteter och begreppet var relativt okänt för andra. Dessa aktiviteter utövades till största del i städerna även om den stora delen av befolkningen fortfarande bodde på landsbygden. Redan i slutet av 1800-talet anlades de första idrottsanläggningarna i landet. Idrottsplatserna användes från början främst som velocipedbanor och i Landskrona, Lund och Malmö fanns ovala cykelbanor representerade. Senare kom idrottsplatserna att helt domineras av friidrotts- och fotbollsidrotten. Dessa idrottsgrenar påverkade idrottsplatsernas utformning. De idrottsanläggningar som etablerades i början av 1900-talet var belägna i utkanten av bebyggelsen och idrottsföreningarna hyrde ofta marken.

Friluftsliv

Friluftsfrämjandet bildades redan 1892 och fick då namnet Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. Verksamheten var inriktad på skidåkning och tävling och då ungdomar var en viktig målgrupp hade föreningen även en fostrande roll. Senare tonades tävlingsdelen ned och man kom att inrikta sig på friluftsaktiviteter året om och inte endast på vintern. År 1975 fick föreningen sitt nuvarande namn och mottot från samma tid är aktuellt än idag: "Friluftsliv åt alla - året om." Från 1950-talet ökade tillgången till bil, vilket gjorde det lättare för människor att ta sig ut i naturen. Nu kunde man även vandra och söka rekreation på platser som tidigare varit svårtillgängliga utan transportmedel. Idag bor den största delen av Skånes befolkning i städer och tätorter och områden för rekreation och friluftsliv har ett stort värde för många människor. Under 1900-talet har naturen alltmer blivit en arena för aktivt friluftsliv. För att få tillgång till naturupplevelser finns bland annat anlagda rekreationsområden och vandringsleder. 
  
Torup, som ligger cirka en mil öster om Malmö, har under lång tid använts som rekreationsområde. Sedan 1970-talet tillhör slottet och den kringliggande skogen Malmö kommun. Mellan 1894 och 1948 fanns det tågförbindelse mellan Malmö och Torup. Idag går istället en cykelbana på den tidigare banvallen. Under april, maj och juni går en särskild bussförbindelse mellan Torup och Malmö för att göra rekreationsområdet mer tillgängligt för stadsborna. Området har anpassats till moderna krav på en rekreations- och motionsanläggning. Det finns idag elljusspår, dusch, bastu och café. Rekreationsområden som Torup och Skrylle, har anpassats efter de naturliga förutsättningar som finns i området.

I Skåne finns även ett antal vandringsleder och cykelleder. Skåneleden, vars första sträckor öppnades 1978, är namnet på fyra delsträckor som idag sammanhänger i ett gemensamt system. De har tillsammans en längd av 93 mil och sträckorna är uppdelade i drygt 70 dagsetapper. Österlenleden är cirka 46 kilometer lång och går mellan Haväng och Mälarhusen. Leden löper längs kusten, medan de andra lederna som kust- till kustleden, ås- till åsleden och nord- till sydleden skär genom det skånska landskapet. Möjlighet att paddla kanot finns i Rönne å och kanotleder finns i sjösystemet Immeln, Filkesjön, Raslången och Halen i nordöstra Skåne. I samhällsplaneringen finns särskilda riksintressen för friluftslivet. Det finns även områden som väljs ut på det regionala och lokala planet. Allemansrätten ger oss möjlighet att relativt fritt vandra i naturen på annans mark.   

Nationalparker och naturreservat

Nationalparkerna och naturreservaten är andra områden som med sina stora natur- och kulturvärden är omtyckta utflyktsmål. Nationalparkerna utgörs av landskap som i huvudsak är opåverkat av kulturinslag, medan naturreservat även kan användas för att vårda och bevara ett kulturlandskap. I Skåne finns tre nationalparker: Söderåsen, Dalby Söderskog och Stenshuvud. Exempel på naturreservat är Bjärekusten, Hallands Väderö, Grevieåsarna, Verkeån, Frisebodarna, Klingavälsåns dalgång, Eskilstorps ängar, Äspet, Ljungaryda, Östafors bruk, Fjälkinge backe, Ubbalt, Osby skansar och Boarps hed. Även fornlämningsmiljöer har kommit att bli en del av turism- och friluftslivet. Fornlämningarna är en historisk kvarleva som ger en extra dimension åt naturupplevelsen. Ale stenar, Simrisristningarna söder om Simrishamn och bronsåldershögarna på Bjärehalvön är exempel på platser som varje år besöks av många människor.

Lästips:
Idrottens platser. Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr. 40 (2000).
Aldskogius, Hans (red.): Kulturliv, rekreation och turism. Sveriges National Atlas (1993). Cederström, Claes (red.): Skånska Fälrittklubben 1888-1988. 100 år av kapplöpningar i Skåne en jubileumsbok (1988).

Kontakt