Folkets park

Arbetarrörelsen fick sitt tidigaste fäste i Malmö och södra Sverige, och dess tillblivelse är bakgrunden till etableringen av Folkets park.

Socialdemokraterna blev tvungna att skaffa egna mötesplatser, då flertalet fastighetsägare var ovilliga att hyra ut lokaler till rörelsen. Folkparker uppfördes, liksom Folkets hus, som en plats för politiska möten, men parkerna kom främst att användas för rekreation och nöjen. En anledning till anläggandet av folkets park, vid sidan om att skapa en mötesplats, var även att genom inträde, försäljning och lotterier få in pengar till uppbyggandet av arbetarrörelsens organisation. 
  
Arbetarklassen skulle även bildas genom det kulturutbud som folkparkerna erbjöd. Arbetarrörelsen anlade folkparker runt om i Sverige, främst på landsbygden, i mindre städer och i industrisamhällen. Många av Skånes folkparker anlades under 1900-talets första decennier. De folkparker som används idag nyttjas främst till kultur och nöje som till exempel dans, teaterföreställningar och konserter. Många av landets folkparker satsade på teaterverksamhet och byggde stora teaterscener, medan folkparkerna i Skånes satsade på mindre varietéer och inte på uppförandet av teaterbyggnader. Orsaken till detta var dels influenser från Tivoli i Köpenhamn, dels uppfattningen att det fanns ett tillräckligt stort utbud av teater utanför folkparkerna. Parkerna kunde dock ha ett flertal byggnader såsom dansbana, scener och restauranger. Användningsområdet är idag delvis detsamma men parkerna har även fått nya funktioner. 

 
Parkens roll som politisk mötesplats har successivt försvagats, istället nyttjas de allt mer som vanliga stadsparker. Sveriges första folkpark öppnades i Malmö 1891. På platsen låg redan en park, som hade anlagts på 1790-talet av fabrikören Frans Suell och dittills hade kallats Möllevångsparken. Redan då var det ett populärt besöksmål för malmöborna. Under åren fram till sekelskiftet anlades folkparker i flertalet av de skånska städerna, bland annat i Helsingborg, Lund och Ystad.

År 1898 bildades organisationen Södra Sveriges Förenade Folkparker, en samlingsorganisation för de skånska folkparkerna. Syftet var att få till stånd ett samarbete som underlättade och förbilligade artistarrangemang och inköp. Sedan 1930-talet har folkets park utgjort arena för många av landets mest kända musikartister, som på somrarna turnerar i de svenska folkparkerna. Folkets park fick inte en lika stram arkitektonisk karaktär som Folkets hus i allmänhet fick. Nöjeslivet stod i fokus för folkparkerna och det genomsyrade deras utformning. 
  
Ett lättsamt utförande av Folkets park och dess byggnader var rådande stilideal. Byggnaderna skulle lätt kunna anpassas för skilda arrangemang. Parkerna var ofta tydligt avgränsade med staket och karakteristisk var den betonade och monumentala entrén till många parker. Återkommande inslag i Folkparkernas utsmyckning är skulpturer av Hjalmar Branting och Per Albin Hansson, två av arbetarrörelsens främsta gestalter. Liksom andra anläggningar har folkparkerna ändrats och anpassats efter nya krav och önskemål. Många folkparker är fortfarande attraktiva besöksmål.
 
Lästips:
Winter, Karin: Hus för folket. En inventering av Folkets Hus och Folkets Park i Malmöhus län (1981).
Andersson, Gunder: Folkets Park. En hundraårig historia (1991).

Kontakt