Folkrörelsernas landskap

Under senare delen av industrialismen skedde en uppdelningen mellan arbetstid och fritid. Ett traditionellt inslag i svenskt samhällsliv var att fritiden organiserades av ett antal organisationer inom ramen för det fria föreningslivet.

Fritiden organiseras

Inom kulturområdet spelar fortfarande amatörorganisationer, så kallade främjandeorganisationer, och lokala organisationer en betydelsefull roll. Här finns studieförbunden med sin omfattande verksamhet, nykterhetsrörelsen, hembygdsrörelsen, Folkets hus och folkparkerna.  Arbetarrörelsen, hembygdsrörelsen och nykterhetsrörelsen är folkrörelser som fick ett starkt fäste i Skåne vid verksamheternas början. De förstnämnda är fortfarande betydelsefulla i länet, medan nykterhetsrörelsen inte längre har samma spridning.  

Förespråkade jämlikhet, nykterhet och stärkte hembygden

De folkrörelser som växte fram i Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet svarade mot olika samhälleliga förändringar. År 1884 bildades till exempel Fredrika Bremer-förbundet, en partipolitiskt och religiöst obunden rörelse som verkade för jämlikhet mellan kvinnor och män. Genom donation uppfördes bland annat Apelrydsskolan i Båstad.

Arbetarrörelsen och Socialdemokratiska Arbetarpartiet bestod främst av den allt större arbetarklassen som uppstått med industrialiseringen. Det ökade bruket av alkohol under 1700-talet och den alltmer utbredda husbehovsbränningen under 1800-talet skapade en rörelse som förespråkade nykterhet. Uppförandet av hembygdsgårdar var en reaktion mot den samhällsomvandling som industrialiseringen innebar för flertalet människor och ett sätt att stärka den egna hembygden. 

Ordenshus

Ordenshus för nykterhetsrörelsen var mer än en alkoholfri miljö (se vidare Nykterhetsrörelsen). Det var här de första biblioteken kom till och här fanns ofta en teaterscen. Samtidigt som nykterhetsrörelsen fick en nedgång i verksamheten och avvecklade flera av sina lokaler gick hembygdsrörelsen framåt, framför allt under 1980- och 1990-talen. Flera ordenshus togs då över och används idag som bygdegårdar och festlokaler.

I mindre samhällen kom också folkets park att bli en viktig nöjesarrangör och kulturspridare. Efterkrigstidens urbaniseringsprocess har lett till nedläggning av mindre folkparker i orter med vikande befolkningsunderlag. Samtidigt sökte man på andra håll anpassa sig till förändrade rekreationsvanor genom investeringar i modernare anläggningar och en breddning av verksamheten.   

Politik och religion överväger

Av de 11, under 2005, verksamma studieförbunden har flertalet sin förankring i politiska och fackliga rörelser, i olika religiösa samfund, eller har anknytning till nykterhets- eller idrottsrörelsen samt frilufts- och miljöorganisationer. Från början var studieförbunden starkt inriktade mot samhälls-, litteratur- och språkstudier, men med tiden har kulturverksamheten ökat i olika riktningar. Folkrörelsernas inverkan syns också inom andra delar av utbildningen. När nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen etablerades startades flertalet folkhögskolor i deras regi. 

Invandrarföreningar

Den under efterkrigstiden ökande arbetskrafts- och flyktinginvandringen har givit det skånska föreningslivet ett stort tillskott av invandrarföreningar. Deras syfte är i huvudsak att utgöra samlingsplatser för invandrare och att vårda kulturspecifika traditioner men också för att kunna kanalisera invandrares delaktighet i det svenska samhället. Det är heller inte ovanligt att invandrare från samma land har ett stort antal föreningar som till exempel de många polska och somaliska föreningarna. Under senare tid finns en ökande tendens bland en del invandrarföreningar att även erbjuda etniska svenskar som medlemmar för att på så sätt kunna utgöra mötesplatser mellan majoritetsbefolkningen och invandrare.

Kontakt