Folkhögskolor

De första folkhögskolorna i Sverige startade år 1868, bla Önnestad och Hvilan i Skåne. Målet var att få till stånd en folkligt anpassad utbildning. De högre utbildningarna var avsedda för blivande präster och ämbetsmän. Främst bondsönerna kom att studera på de nya folkhögskolorna. När folkrörelserna i form av nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen etablerades startades flertalet folkhögskolor i dessa organisationers regi. I Skåne finns idag 16 folkhögskolor.

Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. I danska Röddingen startades den allra första folkhögskolan 1844. Efter inspiration från Danmark startade de första folkhögskolorna i Sverige år 1868, Önnestad och Hvilan i Skåne samt Lunnevad i Östergötland. Målet var att få till stånd en folkligt anpassad utbildning och avskaffa latinet i undervisningen. De nya kommunallagarna år 1862, som gav ökat självstyre åt kommunerna, samt avskaffandet av ståndsriksdagen 1866, gjorde att bondeklassen fick en starkare ställning. Detta ledde i sin tur till att bönderna behövde en skola vid sidan av folkskolan för att utbildas och kunna göra sin röst hörd i det demokratiserade Sverige. 
  
De högre utbildningarna var främst avsedda för blivande präster och ämbetsmän. Det var främst bondsönerna som kom att studera på de nya folkhögskolorna. Det dröjde innan kvinnorna fick samma möjlighet. När folkrörelserna i form av nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen etablerades startades flertalet folkhögskolor i dessa organisationers regi, vilket på sina håll inte enbart sågs som positivt. Dagens folkhögskolor erbjuder vuxenutbildningar som inte är bundna till den centralt fastställda läroplanen. Varje skola har istället sin egen inriktning och profil. De flesta erbjuder också internatboende. Till en början inkvarterades eleverna i omkringliggande bondgårdar, men idag utgör en folkhögskola oftast en helhetsmiljö med både skola och bostäder. 103 av Sveriges 147 folkhögskolor drivs av olika folkrörelser, organisationer och stödföreningar, medan de övriga drivs av landsting eller regioner. 
  
Folkhögskolornas utbildningar kan leda till högskolebehörighet, men ger inte högskolepoäng. I Skåne finns 16 folkhögskolor (se spridningskarta). Av dessa ligger Hyllie Park folkhögskola, S:ta Maria folkhögskola, Malmö folkhögskola och Kvarnby folkhögskola i Malmö. Dessutom har Östra Grevie folkhögskola en filial i Malmö. De andra folkhögskolorna ligger spridda i de skånska stationssamhällena, exempelvis Eslöv, Svalöv och Skurup. De äldsta är, som ovan nämnts, folkhögskolan Hvilan i Åkarp och Önnestads folkhögskola i närheten av Kristianstad. Flera av de andra har också en lång historia. Skurups folkhögskola grundades 1888, Eslövs 1902, Nordvästra Skånes folkhögskola i Munka Ljungby 1913 och Östra Grevie 1914.
 
De flesta folkhögskolorna i Skåne är politiskt och religiöst obundna, medan andra profilerar sig på olika sätt. Till exempel har Kvarnby folkhögskola i Malmö arbetarrörelsen, vänstern, kvinnorörelsen och miljörörelsen som grund, S:ta Maria folkhögskola har en katolsk människosyn och Sundgårdens folkhögskola har Evangelistiska Fosterlandsstiftelsen som huvudman och utgår från den kristna livssynen. Östra Grevie folkhögskola, en av landets största, har en kulturell profil med bland annat estetisk utbildning. Huvudbyggnaden är från 1914, men sedan dess har skolan utökats och fått en modern tillbyggnad.
 
Lästips:
Folkhögskolornas informationstjänst: http://www.folkhogskola.nu/länk till annan webbplats

Kontakt