Administration och förvaltning

Landskapet har länge varit uppdelat i administrativa enheter av olika storlek och beskaffenhet. Enheterna åtskiljs av gränser, som ibland bara syns på kartan men ofta även i landskapet.

Landskapet har länge varit uppdelat i administrativa enheter av olika storlek och beskaffenhet. Enheterna åtskiljs av gränser, som ibland bara syns på kartan men ofta även i landskapet. Till exempel är sockengränsen mellan Hardeberga och St. Råby synlig som en träd- och buskbevuxen jordvall. Åar är också typiska som gränser mellan byar, socknar och härader. Klingavälsån utgör gräns mellan Färs och Torna härader.

Kungen och kyrkan

Redan under förhistorisk tid var samhället reglerat och avgränsat. Förvaltningen under de senaste 1000 åren har utgått från kungen och kyrkan. Många av de tidiga indelningarna som härad, socken och landskap har idag inte längre någon juridisk funktion. Från 900-talet var Skåne en del av det danska riket som Harald Blåtand förklarade sig själv som härskare över. Lund blev administrativt centrum i Skåne. Efter freden i Roskilde 1658 har Skåne varit en del av det svenska riket och Sverige fick därmed en ny riksgräns. För att underlätta förvaltningen för kungen när denne var ute på resor i landet fanns kungsgårdar, vilka var större gårdar i statlig ägo. De fanns i Skåne både under den danska och svenska tiden. Ofta hade kungen fogdar som bodde på kungsgården och bevakade kronans intressen. Gården fungerade många gånger som en mönstergård för det omkringliggande landskapet.

Landskap

Riket är i sin tur indelat i landskap. Sverige har sedan 1658 24 landskap. Dessa hade tidigare en politisk och administrativ roll med egna landskapslagar (i Sverige fram till 1300-talet då Magnus Erikssons Allmänna landslag infördes). Lagarna deklamerades av lagmannen på tinget. Skånelagen var den äldsta landskapslagen i Danmark och gällde Skåneland, vilket omfattade Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm.
Landskapsvapnen i Sverige introducerades första gången vid Gustav Vasas begravning. Den skånska gripen infördes som landskapsvapen vid Skånes övergång till Sverige 1658. Gripen var från 1437 en del av Malmös stadsvapen men blev sedan landskapvapen. Numera utgör ett landskap mer en geografisk enhet utan administrativ funktion, men å andra sidan identifierar man sig med ett landskap mer än vad man gör med till exempel ett län.

Häradet

Häradsindelningen i Norden kan spåras tillbaka till förhistorisk tid. I Danmark var häradsindelningen genomförd redan i äldre medeltid, och indelningen av Skåne i härader är av äldre datum än häradsindelningen i övriga Sverige, till exempel nämns Ljunits härad i skrift första gången 1145. Ordet härad kommer från "här" i dess betydelse av en skara män. Slutsatser har dragits att härad, eller hundare som den ursprungliga benämningen var, stod för ett geografiskt område där det fanns 100 vapenföra män som kunde ställa upp till försvar. Häradet var således en gemensam indelningsenhet för rättsskipning, förvaltning och krigsväsen. Det blev ett lokalt tingsdistrikt som hade en mötesplats där ting hölls. Vissa härader hade ett eget tingslag medan andra slogs samman och bildade större tingslag.

Tingslag

Tingslag i sin tur är den lokala domstolens, häradsrättens, verksamhetsområde. I Skåne finns 23 härader. Under regeringen finns på länsnivå 21 länsstyrelser. Ett län eller förläning var från början av medeltiden en benämning på en inkomst eller rättighet som kronan gav till någon adelsperson som i gengäld skulle utföra en viss tjänst. Ett län var även det område som förläningen avsåg. Genom en reformering av den svenska statsförvaltningen år 1634 inrättades länsstyrelserna och deras främsta uppgift var att se till så att fogdarna drev in skatterna. Idag är länsstyrelsen en statlig myndighet som fungerar som en länk mellan kommuner och centrala myndigheter. Skatterna sköts nu av skattemyndigheten, som är frikopplad från länsstyrelsen.

Residensstaden

Varje län har en residensstad, som i Skånes fall är Malmö. Chef för länsstyrelsen är landshövdingen som utses av regeringen. Länsresidenset fungerar både som ämbetslokal och bostad åt landshövdingen. Residenset i Malmö uppfördes i slutet av 1500-talet och är statligt byggnadsminne sedan 1935. Den 1 januari 1997 slogs Malmöhus län och Kristianstads län samman till Skåne län.

Landstinget

Vid sidan om länsstyrelserna finns på regionnivå sedan 1862 landstingen som bland annat ansvarar för hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik, kultur, högskole- och gymnasieutbildning, turism, näringslivsstöd och regional utveckling. I kommunallagen står det att varje landsting omfattar ett län om inte något annat är särskilt föreskrivet. Skåne läns landsting heter Region Skåne och det högsta beslutande organet är regionfullmäktige. Region Skåne bildades den 1 januari 1998 av före detta landstingen i Malmöhus län och Kristianstads län samt Malmö stads landstingsuppgifter.

Kommunen

Sverige har idag 290 kommuner, varav 33 i Skåne. Kommunerna har ansvaret för bland annat socialtjänst, vård och omsorg av äldre och funktionshindrade, barnomsorg, plan- och byggfrågor, renhållning och avfallshantering, vatten och avlopp. Kommunen äger också beskattningsrätt av kommuninvånarna. År 1862 infördes kommunalt självstyre och kommunerna på landsbygden anpassades efter den kyrkliga sockenindelningen. Året efter gjordes en indelning i fem olika kommuntyper, städer, köpingar med handelsrättigheter, landskommuner som var borgerliga primärkommuner, församlingar som var kyrkliga primärkommuner samt landsting som fungerade som en regionkommun. 1862 års kommunallag skilde på den kyrkliga och den borgerliga socknen. Detta innebar att en borgerlig kommun med kommunalstämma och kommunalnämnd, i städerna stadsfullmäktige, infördes och en kyrklig kommun i form av församlingen med kyrkostämma och kyrkoråd.  

Stad och köping

Begreppen stad och köping avskaffades 1971 och det blev samma regler för stads- och landskommuner. Begreppet stad har dock fortsatt att användas och betecknar idag ett centrum för bland annat administration, handel, industri och kommunikation. Tidigare gav Kungl. Maj:t stadsrättigheter, vilket innebar en speciell administrativ och rättslig ställning samt tillåtelse att bedriva fri handel och hantverksutövande. Köping var ett stadsliknande samhälle utan stadsrättigheter. Municipalsamhälle var en benämning på ett samhälle på landsbygden som till skillnad från köpingen inte var en borgerlig kommun.

Kommunreformer

År 1952 genomfördes storkommunreformen vilken innebar att antalet kommuner kraftigt minskade och kommungränserna inte längre följde sockengränserna i samma utsträckning som tidigare. En andra kommunreform genomfördes mellan åren 1962 och 1974, då alla primärkommuner fick benämningen kommun och antalet reducerades till 278 stycken. Idag har 11 kommuner i landet återtagit begreppet stad, i Skåne gäller detta Malmö och Helsingborg. Stadsväsendet med stadsrättigheter började växa fram i Norden under tidig medeltid. Det var borgmästaren och rådet som stod för stadens förvaltning och som samlingslokal uppfördes rådhuset/rådstugan på en central plats, vanligen vid stadens torg. Efter kommunalförordningen 1862 uppkom ett behov av förvaltningsbyggnader som kunde inrymma flera olika verksamheter och funktioner, bland annat rådhussal, drätselkammare, arkiv och expedition. Flera stads- och rådhus byggdes, med en monumental utformning. Senare tids stads- och kommunalhus, både i städer och i mindre landsbygdskommuner, har fått en enklare utformning och på så sätt betonat samhällets demokratisering. Kommunhus eller kommunalhus blev ett nytt begrepp efter kommunreformen på 1970-talet, då stadsbegreppet avskaffades. Kommunhus gav signaler om att här fanns förvaltningar för hela kommunens och inte bara stadens angelägenheter.

Kyrkan och staten

Kyrkan och staten var från reformationen fram till den 1 januari år 2000 sammankopplade med varandra. Kyrkan har nu inte längre möjlighet att ta ut skatt, utan medlemmarna i Svenska kyrkan får istället betala en avgift. Den kyrkliga organisationen är sedan länge också indelad i administrationsområden som socken, församling, pastorat, kontrakt och stift.

Socknen

Socknen är den minsta kyrkliga territoriella enheten och indelningen i socknar är känd från slutet av 1000-talet. Ordet socken kommer från söka och menar ett omland som söker sig till samma kyrka. Sockenborna betalade tiondeskatt till den kyrka de tillhörde. Kyrkan var socknens centrala punkt och samlingsplats. Under medeltiden fick socknarna fler borgerliga funktioner, till exempel tilldelades de ett visst ansvar för fattigvård och skola. Den självstyrande Sockenstyrelsen var grunden till det kommunala självstyret som infördes med 1862 års kommunallagar. Sockenstämman upphörde dock genom införandet av kommunindelningen 1952. I Skåne är socknarna små och kyrkorna många. Den skånska slätten har alltid varit en rik jordbruksbygd och därför var befolkningsmängden stor under medeltiden och kyrkorna byggdes tätt i landskapet. Detta syns tydligast i sydvästra Skåne i bland annat Trelleborg och Vellinge kommun, där kyrktätheten är stor.
  

Lästips:

Zachrisson, Sune: Rådhus och stadshus, i: Hall, Thomas och Katarina Dunér (red.): Den svenska staden. Planering och gestaltning – från medeltid till industrialism (1997).    

__________________________________________________________________________

Exempel:

Hässleholms stadshus

Under slutet av 1700-talet började borgerskapet uppföra egna gemensamma byggnader, societetshus, för såväl politiska sammankomster som socialt umgänge. När sedan städernas förvaltning expanderade uppfördes nya förvaltningsbyggnader där en mängd offentliga verksamheter samlades. Här kunde en stads alla olika funktioner rymmas, såväl de mer förvaltningsinriktade (rådhussal, drätselkammare, arkiv, expedition, telegrafstation), som vissa andra som postkontor, polis, bank, sammanträdesrum, sällskapsrum för till exempel biljard, restaurang, lokaler för stadens brandredskap, utrymme för konstutställningar och bibliotek. Dessa allaktivitetshus samlade både gästgiveriets och societetshusets funktioner.

I samband med städernas expansion och kommunreformen på 1860-talet uppfördes monumentala och påkostade förvaltningsbyggnader där en mängd olika offentliga verksamheter samlades. Förvaltningsinriktade funktioner som rådhussal, drätselkammare och arkiv rymdes tillsammans med andra som postkontor, polis, bank, sällskapsrum, restaurang och bibliotek.

Dessa gavs en monumental och dominerande utformning i stadens arkitektur och stod som symboler för städernas betydelse. Vid samma tid började man i allt större utsträckning kalla dessa byggnader stadshus istället för rådhus. Kommunhus blev ett nytt begrepp i samband med kommunreformen under 1970-talets början, vilken innebar att stadsbegreppet avskaffades och landskommuner och städer slogs ihop. Kommunhus gav signaler om att här fanns förvaltningar för hela kommunen inte som tidigare mest för den berörda stadens angelägenheter. Till detta skulle städernas stadsfullmäktige byta namn till kommunfullmäktige. Begreppet stadshus kom dock att leva kvar även om verksamheten omfattar kommunala förvaltningar.

Hässleholms stadshus, ritat av arkitekt Torsten Thuresson, invigdes 1971 och behöll den gamla beteckningen. Placeringen vid Nytorget och Stadsparken är ett centralt läge nära tingsrätten. För att öka närheten till kommuninvånarna finns lokalkontor även i Hästveda och Vittsjö.

           

Kontakt