Judendomen i Skåne

Under 1800-talet flydde den judiska befolkningen i Europas länder undan förtryck och svält. Till Sverige kom endast en begränsad del av denna omfattande flyktingström eftersom de flesta emigranterna reste till USA.

En bestämmelse från 1782 hade fastslagit att judar endast fick uppehålla sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping, och först 1860 fick de rätt att bosätta sig var de ville. De första judarna kom till Skåne omkring 1860, företrädesvis till Malmö. I huvudsak kom de hit från Tyskland eller Danmark. Vid denna tid påbörjades även en invandring från Östeuropa och Baltikum. Under 1930-talet lyckades ett begränsat antal judar fly undan nazismens förtryck till Skåne. Flyktingströmmen ökade under det följande decenniet.

Skånes roll för mottagandet av judar

Skåne spelade en betydande roll när den judiska befolkningen i Danmark räddades via fiskebåtar över Öresund 1943. Överlevande från nazistiska förintelseläger kom under våren och sommaren 1945 till bland annat Malmö för att få vård. De tidigast invandrade judarna bildade ofta egna avgränsade bosättningar i städerna; dessa stadsdelar var vanligen starkt präglade av judisk kultur och religion. Många människor fortsatte efter ankomsten till Sverige att leva ett liv i materiell fattigdom.

Flertalet av judarna var hantverkare medan andra sysselsatte sig som småhandlare. Ofta hade de stora barnrika familjer som trängdes i små bostäder, omfattande ett rum och kök. För att kunna försörja de stora familjerna fick kvinnorna i regel bidra till familjens försörjning genom olika former av hemarbete.

Kring Möllevångstorget i Malmö uppstod vid början av 1900-talet en bosättning bestående av ryska judar. Ett annat exempel på en judiskt präglad stadsdel var "Nöden" i Lund. I Kristianstad uppkallades en stadsdel "Palestina" efter dess första invånare, en man av judisk härkomst.

Synagogor

Judarna samlas till gudstjänst i synagogor. Ordet synagoga betyder församlingshus, och har ett friare användningsområde än den kristna kyrkan. I Skåne finns synagogor i Malmö, Lund och Helsingborg. Tidigare har det även funnits synagogor ibland annat Kristianstad, Tomelilla och Landskrona. Flera av dessa har dock inte utgjort egna församlingar utan tillhört den Mosaiska församlingen i Malmö, vilken bildades 1871.

Av länets synagogor är det endast synagogan i Malmö som fått en tydlig judisk prägel. Den är uppförd i judisk-morisk stil med hästskoformade fönster, välvda koppartak och dekorerad med stiliserade lotusblommor. I de andra fallen har sannolikt olika former av samlingslokaler fungerat som gudstjänstlokaler och inretts till synagogor.

Lästips:

Rubinstein, Harry: Ur historien om Malmö som judisk mötesplats, i: M Tidskriften om Malmö, 1997:2 sid 57-61. Mosaiska församlingen i Malmö 100 år, 1871-1971.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss