Medeltida borgar och fasta hus

Skåne har fler borgar än i någon annan region i Norden. Över 160 borgar uppfördes i Skåne från vikingatid och fram till mitten av 1500-talet.

Borgar byggdes under orostider

Idag syns borglämningarna som ruiner, vallar, kullar eller som huvudgårdar i det skånska landskapet. Borganläggningarna är ojämnt spridda över Skåne. De anlades i strategiska försvarslägen och i områden där stormän eller adeln ville kontrollera och stimulera en produktion av något slag. Flest borgar byggdes under orostider, medan kungen och adeln i tider av fred koncentrerade sig på att uppföra herrgårdar och palats.  

De flesta borgarna, drygt hundra stycken, byggdes mellan år 1250 och år 1360. I stora drag kan man urskilja två typer av borgar: riksborgar och privata borgar. Riksborgar byggdes av kungen och privata borgar av adeln. Riksborgarna började anläggas under tidig medeltid, då kungariket Danmark var i sin linda och behovet att manifestera makten var stort. Stridstekniken hade under tidig medeltid utvecklats från att ha utgjorts av en skeppsflotta till ett militärt kavalleri.

Riksborgar

Den kungliga administrationen var organiserad i så kallade slottslän. I varje län fanns en riksborg som utgjorde administrativt centrum. Borgen styrdes av en adlig länsherre som utsetts av kungen. På borgen fanns även en stationär krigshär och tjänstemän. Borgen var inte avsedd som tillflyktsort för landsbygdsbefolkningen. Denna kunde ofta komma i kläm när borgen angreps av fienden. 

Ärkebiskop Absalon från den mäktiga Hvideätten räknas som den första danska borgbyggaren. Absalon lät uppföra flera borgar, bland annat Skeingeborg i nordöstra Skåne. Borgen var uppbyggd som en åttkantig ringmursborg med omfattande proportioner. Innanför ringmuren fanns byggnader för olika ändamål som magasin, stall, kök och en så kallad curia, som var borgherrens bostad. Orsaken till anläggandet av en så storslagen borg i detta glesbefolkade skogsområde var sannolikt att man i området utvann järn och tjära, och borgen kom att fungera som ett administrativt centrum för området. Skeingeborg uppfördes på 1200-talet. Andra riksborgar i Skåne är Falsterbohus, Skanör, Lindholmen, Kärnan i Helsingborg och borgen i Örkelljunga.

Privata borgar

Parallellt med riksborgarna anlades även privata borgar av adelssläkter. Till de första privatborgarna räknas kastalen. Kastalen har förmodligen fungerat som försvarstorn och magasin. De började uppföras på 1100-talet och ses idag tillsammans med den intilliggande kyrkan som en del i kyrkokomplexet. Forskning har dock visat att kastalen troligen inte haft en direkt koppling till den närliggande kyrkan utan bör förmodligen främst ses som en rest av den intilliggande stormansgården. I Benestad, Valleberga, Löderup och Hammenhög i sydöstra Skåne finns kastal som ansluter till kyrkan och stormansgården.   

En svårtillgänglig plats

Under det danska inbördeskriget år 1250 till 1360 uppfördes flertalet av de borgar, som idag syns som kullar eller ruiner i det skånska landskapet. Många stormän drogs in i konflikter och lämnade bygemenskapen för att anlägga en tillflyktsborg på en mer svårtillgänglig plats. Dessa borgar var relativt enkla, belägna på naturliga eller uppbyggda kullar, så kallade motte. Försvarstornet kunde vara beläget på en kulle och en förborg med bostadshus, medan ekonomibyggnader fanns på en annan kulle. En vallgrav kunde omgärda en eller flera av kullarna. Dessa mottar kan idag lätt förväxlas med bronsålderns gravhögar ute i landskapet. Ofta krävs en arkeologisk undersökning för att kunna fastställa om det rör sig om en motte eller en bronsåldershög. I Snårestad finns en kulle strax intill kyrkan som antas vara stormannens tillflyktsborg.

Förbud mot borgbygge

Åren 1396 till 1483 rådde ett kungligt förbud att uppföra privata borgar. Förbudet utfärdades av drottning Margareta och bottnade i en rädsla över att adeln genom sina borgar skulle få alltför stor makt och därmed utgöra ett indirekt hot mot kungamakten. 
  
Under borgbyggarförbudet byggdes några av de kungliga riksborgarna om. Erik av Pommern anlade en ny borg i Malmö 1526-39, en så kallad kastellborg med fyra tegelmurar som omslöt en rektangulär borggård.

Fasta hus

Ett sätt att kringgå förbudet var att bygga så kallade fasta hus. Dessa hade en rektangulär grundplan med tjocka murar och vallgravar. Bollerup, Örup, Dybäck, Lillöhus och Glimmingehus är exempel på fasta hus i Skåne. De fasta husen skulle kunna hålla en upprorisk allmoge borta men inte stoppa kungens män. Glimmingehus uppfördes efter att förbudet att bygga borgar upphävts och kunde därför förses med ett välutrustat försvar och sinnrika fällor.
 
Lästips:
Skansjö, Sten: Skånes historia (1997). Ödman, Anders: Borgar i Skåne (2002). Mogren, Mats och Jes Wienberg (red.): Lindholmen. Medeltida riksborg i Skåne (1995).