Kulturmiljöprogram: Svaneholm-Stjärneholm-Skurup

Den jordbruksreform och landskapsomvandling som Rutger Macklean under slutet av 1700-talet initierade på godset Svaneholm med underlydande gårdar och hemman utgör en av de mest genomgripande förändringarna i svenska jordbruks- och landskapshistoria. Det stora värdet är helheten i området.

Området ligger i ett småkuperat landskap i övergångstrakten mellan slätt- och risbygd. Miljöerna kring Svaneholm och Stjärneholm visar ett representativt slottslandskap med vidsträckta åkerfält, betesmarker, ädellövskog, alléer, arrendegårdar och torp.

Jordreformen som blev grunden för enskiftet i landet, skapade ett nytt landskap med förutsättningar för en förändrad och intensifierad jordbruksdrift, en ny bebyggelsebild och nya sociala och ekonomiska förhållanden. Särskilt framträdande är detta i området runt Saritslöv och söder och öster om Skurup.

Sjösänkning

En påtaglig förändring av landskapet genomfördes genom sänkningen av Näsbyholmssjön 1866-1869, vilket innebar bland annat nytillskott av mark. Sjösänkningen innebar för Saritslövs del ett stort antal mindre fastigheter med karaktäristisk långsträckt form och till den nya bebyggelsesamlingen Saritslövs sjöland, som till stor del beboddes av arbetsfolk från sjödikningsföretaget. För Kallsjö och Stjärneholm tillkom ökad odlingsareal och inom Kallsjö tillkom även nya bebyggelseenheter. Även Lillesjö och Svaneholmssjön har förändrats genom sjösänkning.

Sydost om Näsbyholm har delar av Näsbyholmssjön återskapats och sjön omfattar idag cirka 50 hektar. De sjösvunna markerna norr om godset hålls fortfarande torrlagda för åker- och betesmarks bruk.
Ombyggnationen av E65 vid Skurup påverkar mycket starkt ett i övrigt intakt enskifteslandskap. Den gamla utfartsvägen till Svaneholm har stängts av, vilket innebär att den raka förbindelsen mellan slottet och kyrkan nu brutits.

Svaneholm och Stjärneholm

Borgarna Svaneholm och Stjärneholm etablerades under tidigt 1500-tal. Den sistnämnda är sedan länge övergiven och består idag enbart av en vallgravsomgiven borgruin. Svaneholms slott, vars föregångare Skuderup låg i Skurups by sydost om kyrkan, anlades på 1530-talet. Borgen består idag av en fyrlängad tegelbyggnad, belägen på en udde. Vid 1800-talets början lät Rutger Macklean fylla igen vallgravarna så att den tidigare borgholmen fick fast landsförbindelse. Ombyggnaden omkring 1700 medförde att byggnaden fick ett delvis barockpräglat utseende då ena längan påbyggdes och försågs med tinnar och skottgluggar. Ekonomibyggnaderna i tegel och korsvirke har 1800-talskaraktär. Herrskapsstallet och förvaltarbostaden, båda belägna vid uppfartsvägen, är dekorativt utformade. Ett mångkantigt lusthus i rött tegel vid västra sjöstranden är karaktäristiskt för de byggnader som ingick i 1800-talets slottspark.

Under 1400- och 1500-talen förvärvade Skuderups respektive Svaneholms ägare gårdar i bland annat Sandåkra, Hylteberga och Ugglesjö. Även enheten Stacklaröd, gårdar i Saritslövs och Skurups byar samt Skurups mölla hörde till godset. Det stora markinnehavet medförde bland annat en sammanslagning av Saritslöv och Skurup socknar och i samband med det ödelades Saritslövs kyrka. Från tidigt 1600-tal låg i stort sett all bebyggelse i socknen under Svaneholm.

Backlandskapet norr om huvudgården präglas av mindre gårdar och torp. Några av de äldre boningslängorna utgör goda exempel på för trakten traditionellt byggnadsskick med bland annat vitputsade boningslängor.

Storskifte och enskifte

Svaneholm har givits en plats i den svenska agrarhistorien på grund av den jordbruksreform Rutger Macklean lät genomföra vid godset under 1780-talet. Storskiftet på Svaneholms marker innebar en total omvandling av landskapet, vilket bland annat speglas i landskapet kring Saritslöv och söder och öster om Skurup. Där visas tydligt karaktäristiska drag för det i resten av landet efterföljande enskiftet med utflyttade gårdar, rätvinkliga fastighetsgränser och ett nytt vägnät. Avgränsningen av kulturmiljöprogrammets område motsvarar enskiftesgränser från lantmäteriförrättningarna 1784-86 av Carl Gideon Wadman.

Farmer

Flera gårdar och torp fick nya gränser då den tidigare gemensamma Högskogen delades upp i skiften. På delar av huvudgården Svaneholms åkervångar etablerades fem så kallade farmer, Norra Olstorp, Södra Olstorp, Östra Olstorp, Korrevångshuset och Bregnevångshuset. Dessa gårdar var större än byarnas utskiftade gårdar och brukades av huvudgårdens tjänstefolk. Norra Olstorp kom att ersätta ett existerande torp. Bebyggelsen finns ännu kvar på samma plats som torpet en gång låg. 

Sockenkyrkan

I byns norra del uppfördes kyrkan under 1100-talet. Tornet tillkom på 1300-talet men i övrigt präglas byggnaden till stora delar av senare ombyggnader, såsom de vid 1800-talets mitt tillbyggda korsarmarna. Svaneholms slott anlades på 1530-talet och föregångaren Skuderup låg alltså i Skurups by strax sydost om kyrkan en bit in på 1500-talet. Prästgården är enligt traditionellt mönster förlagd i nära anslutning till kyrkan. Byggnaden i rött tegel uppfördes under senare hälften av 1800-talet och omges av en stor trädgård. Merparten av bebyggelsen ligger samlad i södra delen av byn och består till övervägande del av bostadshus i skiftande ålder och gestaltning. I byn fanns tidigare en marknadsplats där ett livligt handelscentrum utvecklades.

Folkhögskolan, grundad 1887, benämndes ursprungligen ”Wemmenhögs med flera häraders folkhögskola i Skurup” och inhystes i en befintlig fastighet i byn. En gymnastiksal uppfördes 1898 och strax därefter en matsal. Skolan var till för manliga elever men 1912 kompletterades anläggningen med en husmodersskola för kvinnor.

Lantbruksundervisningen hade gamla anor i Skurup, men behov fanns för en särskild lantmannaskola. År 1907 bildades Vemmenhögs, Skytts, Ljunits och Herrestads häraders lantmannaskole- och byggnadsförening u.p.a. Till en början hölls undervisningen på folkhögskolan men 1950 byggdes ändamålsenliga lokaler för utbildningen. Skurups ställning inom jordbruksutbildningen stärktes genom anläggandet av Lanthushållningsskolan 1963. Kvinnorna fick då samma utbildningsmöjligheter inom sina verksamhetsområden som männen tidigare fått i lantmannaskolan.

Stationssamhället

Skurup växte upp kring stationen vid den så kallade Grevebanan mellan Malmö och Ystad, anlagd 1872-1874. Tidigare fanns här några enstaka hus och gårdar, såsom den vid skiftet på 1780-talet från Saritslövs by utskiftade Munkaholmsgården. Den trelängade gården är i huvudsak välbevarad. Den äldre samlade bebyggelsen ligger framför allt inom området kring gården och består av envåningshus med fasader i tegel eller puts.

I samband med att Skurups stationssamhälle växte upp under 1800-talets sista decennier kom kyrkbyns roll som centralort för bygden att minska till förmån för det nya samhället, där framförallt handel, industri och service etablerades. Stationshuset, som fick sitt nuvarande utseende 1902, ligger nära det så kallade femkorset.

När skolgång blev obligatoriskt 1842 beslutades att en stor växelundervisningsanstalt skulle uppföras. Skolan, som fick namnet Rutger Mackleanskolan, stod färdig 1847. Skolhuset, i gulgrått handslaget tegel, finns bevarat och tillhör en av samhällets äldre byggnader.  

Stadsplanen

Skurup utmärks av en modifierad rutnätsplan, där kvarteren öster om stationen fått en oregelbunden form. Då de expansiva delarna förlades på mark som tidigare enskiftats följde fastighetsmönster och gatunät i stor utsträckning den struktur som då skapats. I stationssamhället uppstod en stadspräglad bebyggelse, ofta med dekorerade fasader. Speciellt framträdande är det stora antalet byggnader i maskinslaget rött tegel. De har senare blivit kännetecknande för sekelskiftets stationssamhällen och Skurup. Förutom de många väl bevarade sekelskifteshusen från 1900-talets början finns flera exempel i funktionalistisk arkitektur österut mot Rydsgård. I centrum finns även en välbevarad trävaruindustri.

Folkets hus och park

I västra delen av samhället, invigdes 1909 Folkets hus och park med dansbana, teaterhus, skjutbana och servering. Folkets hus, en friliggande rektangulär byggnad med putsade fasader, uppfördes 1925. Dansbana brann 1933 och ersattes med en rektangulär byggnad med glasade fasader. Under 1950-talet genomfördes en del förändringar av anläggningen med en ny entré, ommålningar och omläggning av trädgården.

Motiv för bevarande

Den jordbruksreform och landskapsomvandling som Rutger Macklean under slutet av 1700-talet initierade på godset Svaneholm med underlydande gårdar och hemman utgör en av de mest genomgripande förändringarna i svenska jordbruks- och landskapshistoria. Det stora värdet är helheten i området. Strukturer såsom tomter, pilevallar, vägar, gränser och den öppna marknaden är viktiga komponenter.

Området kring Svaneholm och Stjärneholm illustrerar ett godsdominerat kulturlandskap där såväl lövskog, betesmarker, öppna åkrar och bebyggelsen är av stor betydelse. Skurups kyrkbys roll som centralort visas bland annat med kyrkan, prästgården och skolorna. Skurup är en god representant för sekelskiftets skånska stationssamhällen. Väsentliga inslag i miljön är framför allt det äldre byggnadsbeståndet och stadsplanen. Ett kulturhistoriskt intresse är också knutet till skolorna, Folkets hus och park samt den funktionalistiska bebyggelsen.

Rapport:

Enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm, 2006 Pdf, 3 MB.