Kulturmiljöprogram: Romeleåsen-Lyngby-Genarp-Häckeberga

Romeleåsen och dess sluttningar visar ett variationsrikt landskap med öppna odlings- och fäladsmarker samt löv- och barrskog. Vid Höje å, som genomflyter området i öst-västlig riktning nära Genarp, flackar landskapet ut för att söderut övergå i en småkuperad bygd, rik på småsjöar och till stora delar täckt av skog med inslag av åkrar och betesmarker. Romeleåens sluttningar utgjordes i stor utsträckning av en bevuxen fäladsmark i vilken uppodlingen inskränkts till smärre åkerlyckor med långa trädesperioder.                         

Genom 1900-talets ändrade markanvändning är denna landskapstyp på väg att försvinna men finns i ett större sammanhängande parti vid Önneslöv och den så kallade Risen mellan Häckeberga och Genarp. Ett välbevarat parti av äldre kulturlandskap finns även vid Dörröds fälad och Knivsås med smärre rester av terrasserade åkrar, hedmarker och spår av hålvägar.

Fornlämningar och kyrkor

I huvudsak är det kända fornlämningsbeståndet från järnåldern. Vanligast förekommande är resta stenar och stensättningar, som i några fall är samlade i gravfält. Av särskilt intresse är den monumentala skeppssättningen vid Södra Ugglarp.

Kyrkbyarna, med tradition sedan medeltid, präglas idag av 1800-talet och de förändringar skiftet medförde. I Gödelöv är den medeltida kyrkan till stora delar bevarad medan Genarps kyrka uppfördes under 1500-talets sista decennium, den enda i Skåne från detta sekel. Kyrkobyggnaden, som dominerar i den flacka omgivningen, har en för landsortskyrkor ovanligt påkostad utformning med treskeppig plan och renässansdekor. Den anlades av en storman, Hack Ulfstand, ägare till Häckeberga. Lyngby kyrka, yngst av de tre kyrkorna inom området, uppfördes på 1880-talet som ersättning för socknens lilla medeltidskyrka.  

Björnstorp

Björnstorp uppstod som sätesgård under 1500-talet genom dels förläning, dels friköp av en av danska kronan ägd bondby. Slottsbyggnaden från 1750-talet ritades av C Hårleman. Ombyggnader under 1860-talet under ledning av H Zettervall har gett den dess nuvarande utseende. Den stora slottsparken och allésystemet härrör från tiden strax efter 1700-talets mitt då även ladugården i gråsten uppfördes. Tillsammans med bostadshuset för de godsanställda och herrskapsstallet bildar Björnstorp en väl sammanhållen slottsmiljö. Kyrkvägen mellan Björnstorp och Gödelöv leder genom Björnstorps torg, ett fyrvägskors med några godset äldre bostadshus, i korsvirke och tegel, och smedjan. Söder därom ligger den gamla skolan, uppförd slottsbyggnaden som förebild. Även skolan väster om Lyngby har särpräglat utseende i en slags tegeljugend från tidigt 1900-tal. Genom sitt ensliga läge pekar den på en för 1900-talet kännetecknande placering av skolhus utanför den gamla bykärnan.

Söder om Björnstorp fanns Romelestugan, som tillhör Björnstorps gods. Anläggningen uppfördes 1933 och bestod förutom av huvudbyggnaden av fyra stugor. 2007 invigdes en ny hotel-, konferens- och spaanläggning "The Lodge" som ersatte stugmiljön. Skåneleden har flera angöringspunkter i området.

Toppeladugård

Toppeladugård låg tidigare under Häckeberga sätesgård. Under tidigt 1700-tal frånsåldes den och fick karaktär av sjävständig sätesgård. I samband därmed påbörjade den dåvarande ägaren Christina Piper en omfattande byggverksamhet för att ge anläggningen ståndsmässigt utseende. Till sin plan präglas Toppeladugård än idag av 1700-talet med byggnaderna placerade utmed en centralaxel med huvudbyggnaden i söder. De enstaka byggnaderna är av varierande ålder, flertalet tillhör 1800-talet. De är uppförda i korsvirke eller tegel, som transformatorstationen från början av 1900-talet. På 1920-talet ersattes den i korsvirke uppförda huvudbyggnaden med det nuvarande i putsat tegel, ritat av L J Lehming i Christian IV-stil. 

Byggnadsbeståndet vid Romeleåsen med en rikedom av små arrendegårdar och torp visar tydligt vilken central roll de stora sätesgårdarna spelat för byggnadernas utformning och placering. De goda jordarna har tagits i anspråk för storgodsdrift medan de sämre, marginella upplåtits för torpbebyggelse. En mer koncentrerad torp- och smågårdsbebyggelse finns sydväst om Toppeladugård. Låga längor i korsvirke eller lersten under halmtak tillhör ett äldre byggnadsskick. De större arrendegårdarna har oftast mer påkostade byggnader i tegel med dekorativa detaljer såsom friser och omfattningar. I Gödelöv är det framförallt gatehusen, låga vitputsade lungor i traditionellt byggnadsskick, som ger byn dess ålderdomliga utseende. Häckebergasjön ligger i det småkuperade landskapet på Romeleåsens sydvästra sluttning.  

Häckeberga

Landskapet består omväxlande av skog och öppna partier med fälads- och odlingsmark. Området har sedan medeltiden dominerats av Häckeberga gods, vilket gett trakten dess speciella prägel med vidsträckta ädellövskogar, ett av huvudgården dirigerat byggnadsbestånd, alléer, öppna åkerfält och betesmarker. En sätesgård låg troligen på platsen redan på 1300-talet.  

På en av holmarna i Häckebergasjön ligger nuvarande slottsbyggnaden, uppförd under åren 1873-1875 efter ritningar av H Zettervall. Den röda tegelbyggnaden i två våningar och fasta flyglar ansluter till det sena 1800-talets rådande arkitekturideal, präglat av framförallt fransk byggnadskonst från 1500-1600-talen. Tidigare låg enligt gängse mönster ladugården i nära anslutning till manbyggnaden. Sedan 1800-talet återfinns den på fastlandet. Ekonomilängorna är till övervägande del uppförda i rött tegel under förra seklets sista årtionden liksom de närliggande bostadshusen. Vissa bostadshus är av äldre datum och byggda i korsvirke. Till den genuina slottsmiljön hör även en större murinhägnad trädgård. På de mer marginella markerna finns godsets torp och arrendegårdar. Många av dem har bevarat ett äldre byggnadsskick i korsvirke.

Häckeberga mölla ligger strax öster om Genarps tätort och är en äldre kvarnmiljö i ruin. Här finns även hålvägssystem som naturligtvis är kopplad till ån och malningen av säd i möllan, men även till kreatursdrift från slättbygden upp på betesallmäningen på Romeleåsen. Fädrevet går även under namnet Härvägen, Gängesvägen, Bedevägen mm. Skåneleden passerar igenom området.

Motiv för bevarande

Romeleåsen speglar till stora delar ett utifrån godsen präglat bebyggelsemönster och landskap. Viktiga komponenter i landskapsbilden är såväl de stora brukningsenheterna i väster och söder som de småskaliga i öster med lövskog, åker och betesmark. De välbevarade fäladsmarkerna är genom sin bibehållna karaktär särskilt intressanta. Därtill utgör vägsystemet, alléerna, stengärdsgårdarna, pileraderna och den äldre bebyggelsen viktiga delar i helheten. Skåneleden med sina utflyktspunkter i området är  ett exempel på naturnära rekreations- och fritidsmiljö.