Ystads tingshus

Tingshuset i Ystad representerar de många tingshus som nybyggdes vid sekelskiftet 1900 då domstolsväsendet omorganiserades och behovet av nya, ändamålsenliga lokaler blev stort.  Byggnadens placering nära stadens järnvägsstation är kännetecknande för de nya tingshusen. Det var viktigt att det fanns goda kommunikationer så att allmänheten lätt skulle kunna ta sig till tingshuset i olika rättsliga processer.

​Ett nytt tingshus i medeltidens stildräkt

Tingshuset är uppfört 1902-1903 som Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads häraders gemensamma tingshus. Tomten skänktes av Ystads stad och stadsarkitekt Peter Boisen svarade för ritningarna. Han var sedan tidigare förtrogen med uppgiften och hade ritat tingshuset i Hammenhög, med ett något annorlunda utseende. Förutom tingshusen var Peter Boisen anlitad för merparten av stadens offentliga byggnader och han har därmed satt prägel på många av stadens hus. Tingshuset speglar med sina röda tegelfasader, trappstegsgavlar, putsade blinderingar, ankarslut och våningsband tidens medeltidsinspirerade arkitekturideal som ofta kom att prägla de offentliga byggnaderna runtom i landet. Andra karaktärsdrag som understryker byggnadens status och funktion är tornet med sin tingshusklocka, tingssalens absidliknande utbyggnad och tre dekorativt utformade sköldar med häradsvapen på södra fasaden. I interiören har delar av en tidstypisk inredning med bland annat snickeridetaljer, spegeldörrar, stucktak, kassettak och blyinfattade fönster behållits. 

Med bostad för både häradshövding och vaktmästare

I byggnaden har, allt eftersom kraven på ändamålsenliga lokaler skiftat, gjorts fler ombyggnader och renoveringar. I första hand har ändringarna påverkat interiören. I ett tingshus skulle det förr finnas lägenhet för häradshövding och vaktmästare. Häradshövdingens bostad fanns på andra våningen. Genom ombyggnad 1967 iordningsställdes bostaden för att passa häradsrätten. En större ombyggnad gjordes även 1988-1989 då bland annat ytterligare en tingssal inreddes. Vaktmästarbostad, som från början fanns i källarvåningen, flyttades 1936 till ett nybyggt fristående hus i nordvästra delen av tomten. Det revs i samband med den större tillbyggnaden av tingshuset 2006-2007. Tillbyggnaden, med huvudingång mot Bollhusgatan, byggdes för att möta behovet av nya lokaler som uppstod i och med att domstolsväsendet återigen förändrades.  Det nya huset har delvis blivit integrerat i tingshustomtens höga röda tegelmur. Järnstaketet med grind markerar den gamla ingången från Österleden.   

Motiv för byggnadsminnesförklaringen           

Ystads tingshus har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • byggnaden som ett representativt exempel på 1900-talets tingshus, där den tidstypiska röda tegelfasaden och den medeltidsinspirerade arkitekturen ger en upplevelse av förra sekelskiftets offentliga byggnader.
  • att funktionen som tingshus har en kontinuitet sedan huset togs i bruk 1903.
  • värdefulla och karaktäristiska detaljer för tingshusets exteriör är tornet med ur, gamla tingssalens absidliknande byggnadskropp och de tre häradsvapnen på södra fasaden.
  • de bibehållna inredningsdetaljerna från byggnadstiden 1902-1903.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

​Ystads kommun.

Byggnaden används som tingshus.

Byggnadsminne 1994.