Universitetsbiblioteket i Lund

Universitetsbiblioteket i Lund

Kort efter att universitet i Lund hade grundats 1666 inrättades ett bibliotek. Det var först inrymt i Kungshuset/Lundagårdshuset, som var den tidens universitetshus. Uppförandet av dagens biblioteksbyggnad, allmänt kallat UB, hade föregåtts av långa diskussioner om såväl lämpligt läge som utformning. Till sist enades man om Helgonabacken. Uppdraget att ta fram ritningar gick till arkitekt Alfred Hellerström, som gav det nya bibliotekshuset ett utseende i tidens nygotiska stil. Byggnads- och inredningsarbetet påbörjades 1902 och 1907 kunde huset tas i bruk.

Bibliotekshuset har en monumental placering i Sandgatans förlängning, strax norr om Lunds gamla universitetsområde. På Helgonabacken låg under medeltiden Allhelgonaklostret, ett av de främsta i dåtidens Danmark. Under 1800-talet var området, som genom reformationen kom att tillhöra staten, utlagt till park. Det var ett populärt promenadstråk för lundaborna, som vandrade på slingrande gångar under höga trädkronor.

Universitetsbyggnadens arkitekt Hellerström var väl etablerad i såväl Lund som Helsingborg och stod bakom några andra av Lunds mer framträdande byggnader som Katedralskolan och Grand Hotel. I den röda tegelfasaden kan man avläsa olika stildrag, vilket kännetecknar många av de offentliga byggnadsverken vid sekelskiftet 1900. Här blandas gotikens trappstegsgavlar och blinderingar med stildrag från andra tider, allt utfört i tidens karaktäristiska byggnadsmaterial tegel och natursten. Dekorativa detaljer i huggen sten. Gjutjärnsfönstren är typiska för tiden och tillverkade i en teknik som gjorde det möjligt att få fram höga och stora fönster. De gav läsesalar och andra utrymmen dagsljus.

Från början var de publika utrymmena förlagda till bottenvåningen medan servicefunktioner som bokbinderi, packrum och även en vaktmästarbostad var placerade i suterrängvåningen. Bokmagasin fyllde i huvudsak de övre våningarna. Behov av allt större lokaler har lett till omfattande tillbyggnader, som gjorts i olika omgångar 1936, 1957 och 1994. I och med dessa har ytan mer än fördubblats. 1950-talets utbyggnad gjordes efter ritningar av arkitekt Klas Anshelm, med kontor i Lund och verksam vid flera offentliga byggnadsprojekt i staden. Genom ett modernt formspråk och en behandling av tegelmaterialet kunde arkitekten samordna delarna till en enhet. Huvudingången är än idag förlagd till det gamla husets södra fasad och en kraftig stentrappa markerar entrén. Invändigt har entréhallen kvar sitt imponerande utseende med kryssvälvt tak och tegelpelare med huggna stenkapitäl. Här finns också rum med utsirad träinredning, som minner om hantverksskickligheten vid sekelskiftet 1900. Byggnadsminnesskyddet omfattar endast 1907-års byggnad.

Under 1900-talets första år hade universitetet cirka 1 000 studenter, idag finns här omkring 40 000. UB med sina stora samlingar har växt ur det ursprungliga huset och numera finns det biblioteksdepåer i andra delar av Lund.

Här kan du läsa mer om universitet i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling/ Administrativa landskap/Utbildning och skola

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Universitetsbiblioteket har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • byggnadens välbevarade exteriör som speglar decennierna kring sekelskiftet 1900 och den tidens institutionsbyggnader, som utmärktes av tegelfasader i en historieorienterad byggnadsstil.
  • vestibulens och receptionens välbevarade inredning och utsmyckning.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Universitetsbibliotek.

Byggnadsminne 1994.