Tornérhjelmska huset i Helsingborg

Tornérhjelmska huset ligger vid Fågelsångsgatan i stadskärnans västra del. Fram till sekelskiftet 1900 var det här en återvändsgata vid vilken Storegården, föregångare till Tornérhjelmska huset, låg.

Delar av den gårdens gamla bostadslänga är bevarad i det ståtliga tvåvåningshus som landshövding Nils Silfverskiöld lät bygga här 1804. Byggnadens namn är kopplat till en senare ägare, överhovstallmästaren och kommunalpolitikern Rudolf Tornérhielm och hans hustru Aurore. Huset har karaktär av en mindre herrgårdsbyggnad, vilket bland annat syns i den ljusa panelklädda fasaden, det branta tegeltaket med sina valmade gavlar och frontespisen.

Det klassicistiska stenhuset är idealet

Huset har en stomme i korsvirke men genom panelbeklädnaden vittnar det om de nya stilidealen omkring 1800. Korsvirke skulle då inte längre vara synligt i fasaden. En ljusmålad panel och klassicistiska detaljer var ett sätt att ge huset en illusion av ett stenhus. De höga fönstren i ovanvåningen var ett sätt att markera var de representativa rumssviterna låg. Invändigt är mycket av det tidiga 1800-talet i behåll som till exempel trapphuset och flera kakelugnar. Vidare finns utsmyckning och interiörmålning samt dekorativa tapeter i behåll. I bottenplanet finns den gamla köksvåningen med bevarad spis med gjutjärnshäll.

Av ägarlängden framgår att stadsgården behöll sin roll som officerarsbostad och att många av stadens högre militärer hade sin bostad här. En släkting till en av dem beskriver att huset hade en tydlig prägel av officersbostad och att här fanns park och häststall, hundkojor och flygelbyggnad för gäster.

Huvudfasadens stora, dubbeltrappa med sitt konstfulla smidesräcke knyter an till en äldre tradition i skånska städer. Idag återstår endast ett fåtal. Trappan flyttades hit 1908 och har tidigare hört till en annan stadsgård. Räckets initialer och årtalet 1824 hör samman med den gårdens ägare Carl Henric Rooth.

Från bostadshus till kontor och åter bostad

De ekonomilängor, som från början hörde till, revs i samband med att Fågelsångsgatan utökades norrut i början av 1900-talet. Helsingborgs stad var ägare till huset sedan 1891 och i och med det användes det under en lång tid inte som bostad. Första hyresgäst var det nybildade KFUM, Kristliga Föreningen Unga Män. Därefter har här funnits olika kommunala kontor bland annat för hälsovårdsnämnden och köttbesiktningsbyrån samt i sen tid lokal för Röda Korset. I samband med att huset 1979 åter blev privatägt och bostad har det återställs till sitt äldre utseende.

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Tornérhjelmska huset har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • byggnaden som representant för det tidiga 1800-talet, ett tidsskede i de skånska städernas historia som det inte finns så mycket bevarat av.
  • att det genom sina välbevarade interiörer berättar om det tidiga 1800-talets boendemiljö och stilideal.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kommun, adress Fågelsångsgatan 22.

Privatägd.

Byggnadsminne 1967, utökat skydd enligt beslut 1978.