Torekov varmbadhus

Varmbadhuset ligger alldeles vid havet, väster om hamnen i Torekov. Den ljust brunmålade träbyggnaden med sitt papptäckta tak stod färdig 1876.

 

Byggherre var bolaget Torekovs Warm- och Kallbadhus AB. Bolaget hade grundats för ”att i Torekov uppföra ett Warm och ett Kallbadhus för tillhandahållande af olika slag af bad mot afgifter som af bolagets styrelse bestämmas". Badhussäsongen pågick under sommaren och så länge vädret tillät det. Än idag, omkring 140 år senare, erbjuds varma tångbad i badhuset.

Idéer om vattnets betydelse för människors hälsa spreds under slutet av 1800-talet av Carl Curman. Han var professor och balneolog, det vill säga badläkare, och författare till flera skrifter i ämnet Influenserna kom från England. Redan på 1790-talet byggdes ett litet varmbadhus vid stranden till det kungliga Drottningholm på Lovön. Några tiotals år senare, 1814, stod en badinrättning för varma bad klar i den fashionabla kurorten Gustafsberg på västkusten. Decennierna därefter byggdes ett varmbadhus i Marstrand och omkring 1860 stod ett varmbadhus färdigt i Båstad.

Torekov hade under slutet av 1800-talet en tillbakagång. Segelsjöfarten hade minskat och fisket gav små fångster. Några drivkraftiga personer i Torekov såg en möjlighet att utveckla det gamla fiske- och skepparsamhället till en badort och i ett sådant arbete spelade ett varmbadhus en viktig roll. Det nya bolagets styrelse bestod av personer, som alla hade en plats i kommunalstämman. Ordföranden var sjökapten Ferdinand Wulff och de andra ledamöterna var sjökaptenerna PB Paulson, PG Pettersson och NP Röyter, f.d. krögaren F Johnsson, skolläraren N Svensson och pastorsadjunkten N Engström.

När badhuset stod färdig 1876 innehöll det fyra badrum, kontor, korridor och maskinrum för en ånggryta. Det salta havsvattnet pumpades upp för hand och värmdes i grytan.

Fucus vesicolusus – tång för hälsobad

Det var i första hand karbad med tång som ansågs som särskilt hälsosamt och här hade Torekov med sin goda tillgång på tång en stor fördel. Det är den höga halten av jod som betraktas som särskilt välgörande för kroppen. Blåstång, fucus vesicolusus, är rikt på mineraler, spårämnen och vitaminer. Den togs upp färsk direkt från havet och skållades vid 80 grader för att sedan kylas ned till lämplig badtemperatur. I badhuset erbjöds förutom tångbad även tallbarrs-, dusch- och sittbad och möjligen också ångbad. Arbetet vid badinrättningen var tungt och krävde god fysisk styrka. Trots detta så var det ett kvinnoarbete. En av badhusets mer kända ”massörskor” var Ninna Brynolf, som hade en osedvanligt lång anställning här med sina 40 år. Hon började 1949 och arbetade till 1990. En tångbadkur tog ungefär trekvarts timme. Vissa dagar under högsäsong kunde det bli fler än 20 bad på en dag.

Bolagsägt allt sedan början

Sedan 1876 har, frånsett några år på 1890-talet då badet låg nere, byggnaden använts som varmbadhus. Ägarna har under årens lopp skiftat och bestått av olika bolag. Sedan 1950-talet är Torekovs Turist- och Badförening ägare. Varmbadhuset står på mark som tillhör Båstads kommun.

Byggnaden var från början avsedd endast för sommarbruk och hade då ingen isolering. Invändigt har väggar och tak en tidstypisk pärlspontpanel. Badkaren var ursprungligen i trä och byttes ut till gjutjärn på 1930-talet. I samband med en större restaurering på 1990-talet återskapades husets äldre utseende. Man utgick från äldre fotografier och detaljundersökningar, som bland annat gällde färgsättningen. Fönstren har ersatts med nytillverkade med de äldre som förlaga. Genom en mindre tillbyggnad 1998 på ena gaveln har ett utrymme för moderna funktioner skapats.

Här kan du läsa mer om kustsamhällena i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Kustens landskap och om badanläggningar i Fritidens landskap.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Torekovs varmbadhus har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:


  • ett av de äldsta varmbadhusen i landet som dessutom fortfarande är i bruk.
  • att det speglar Torekovs historia som turist- och badort.
  • att det till det yttre präglas av 1800-talets typiska panelarkitektur med figursågade detaljer och karaktäristiska färgsättning.
  • en viktig del i upplevelsen av Torekovs hamnmiljö där också sjöfartsmuseet, lotsutkiken och det så kallade Skjulet ingår. Tillsammans har de havet, fisket, sjöfarten och turismen som gemensam grund.





Kontakt

Serviceinformation

Fakta


Båstads kommun, adress Hamnplanen 29.

Badhus. Torekovs Turist- och Badförening, Båstads kommun är markägare.

Byggnadsminne 2010.