Tegnérmuseet i Lund

Tegnérmuseet i Lund

Professorn och skalden Esias Tegnér bodde i Lund från 1799 till 1826. Han var en av den tidens kända kulturpersonligheter och stor lundaprofil. Strax efter att han hade utnämnts till professor i grekiska 1812 flyttade han och hans familj in i en stadsgård vid Stora Gråbrödersgatan. Här hade familjen sin bostad till dess att Tegnér blev biskop i Växjö 1826. Idag är boningshuset, en putsad korsvirkeslänga från 1768, museum och ett av de äldsta författarmuseerna i landet. Tegnérs hem har återskapats och här finns originalinventarier, möbler och olika Tegnérminnen utställda.

Ett välbevarat författarhem

Tiden i Lund kom att bli en intensiv period och mycket av Tegnérs författarverksamhet kan knytas hit. Idén att skapa ett museum som en hyllning till en nationalskald speglar den tidens nationalromantiska anda och tankevärld. Initiativtagare till museet var den stiftelse som bildades strax efter skaldens död 1846. Drygt femton år senare blev stiftelsen ägare till huset vid Stora Gråbrödersgatan, som då var under rivningshot. Under 1870-talet omvandlades den norra, kvarstående delen av huset till ett museum över skalden bland annat med hjälp av Tegnérs sonson Elof Tegnér. Utgångspunkt var fadern Christoffer Tegnérs beskrivning av barndomshemmet. Arbetsrummet där Esias Tegnér tillbringande mycket av sin tid ger en god bild av skalden och den tid han levde i. Museet är ett av de bäst bevarade författarhemmen i landet.

Stadsgården på tomt nr 311, som Tegnér flyttade in i, bestod i likhet med stadens övriga större gårdar av ett bostadshus vid gatan, ett gårdsutrymme kring vilket ekonomilängorna var grupperade och innanför denna en trädgård. Stora Gråbrödersgatan var en av dåtidens huvudgator och läget utmed gatan var ett av de förnämare i staden. Tegnér beskriver sitt hem med följande ord: ”Boningslängan innehåller utom handkammare, spiskammare, och kök och tio rum, varav de flesta är försedda med gipstak, tapeter och porslinsugnar med mässingsdörrar. På gården äro tvenne längor; den ena med brygghus, vari inmurad panna, packhus, vedbodar, vagnsskjul, stort stall, mangelbord och drängkammare; den andra av bränt tegel och ekepålar med loga och tvenne lador”. Gården stod kvar i sitt äldre skick till slutet av 1800-talet då uthuslängorna revs och ett nytt högt butiks- och bostadshus restes på södra delen av tomten. Endast 1700-talets bostadslänga, som rymmer museet, finns kvar. Än idag ger köket med sitt tegelgolv, sin spishuv och järnstolpe en bild av hur det såg ut på Tegnérs tid. En del upprustningsarbeten har utförts bland annat har golv bytts ut, kakelugnar blivit omsatta och väggar tapetserade. Utvändigt har husets fasad satts i stånd för att visa hur det såg ut under 1800-talets första decennier. Numera ansvarar Kulturen i Lund för museet och dess samlingar.

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap

Motiv till byggnadsminnesförklaring

Tegnérmuseet har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att det är ett av de äldsta och bäst bevarade författarmuseerna i landet. Det personhistoriska värdet är högt och ett särskilt intresse är knutet till Tegnérs arbetsrum.
  • interiören med sin fasta inredning och bevarade ytskikt.
  • byggnaden speglar en typisk huvudbyggnad till en skånsk 1700- och 1800-tals stadsgård, byggd i korsvirke och försedd med putsfasad och valmat tak.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Museum.

Byggnadsminne 2001.