Skånska Hypoteksföreningen i Lund

Skånska Hypoteksföreningen i Lund

Kvarteret Altona, centralt beläget mittemot domkyrkan, har allt sedan slutet av 1800-talet präglats av bankpalats. Av de påkostade fasaderna mot Kyrkogatan är den som tillhör Skånska Hypoteksföreningen den mest särpräglade. Byggnaden stod färdig 1918. En av den tidens framstående arkitekter, Isak Gustaf Clason svarade för ritningarna. Exteriören i skånsk ignabergskalksten knyter an till italiensk palatsarkitektur. Var och en av de tre våningarna har sin speciella utformning. Bottenvåningen ger ett slutet intryck med sin stabila port och gallerförsedda fönster. Andra våningens höga fönster anger att det här är huvudvåningen. Översta våningen pryds av en hel rad med kolonnetter och avslutas av en kraftig, krenelerad mur. Förutom kontorslokaler för hypoteksverksamheten inreddes byggnaden med sal för föreningens sammankomster, rum för dess ledamöter och en direktörsbostad.

En ny typ av bank och en välkänd arkitekt

Skånska Hypoteksförening bildades 1836, som den första i landet. Det var de större jordägarna i länet som grundade föreningen. Genom föreningen blev det möjligt att teckna lån med sin gård och jord som säkerhet. Från att sedan 1850-talet ha haft sina lokaler i norra delen av kvarteret Altona köpte föreningen på 1910-talet två av kvarterets tomter och lät uppföra en egen byggnad. Som arkitekt anlitades Isak Gustaf Clason, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och intendent vid överintendentsämbetet. Bland hans stora produktion märks flera banker och offentliga byggnader som Nordiska museet i Stockholm och Norrköpings rådhus men också högreståndsbyggnader som till exempel Hjularöds slott i Skåne samt Hallwyllska palatset i Stockholm, vars utformning har vissa paralleller med Hypoteksföreningen. Clasons byggnader kännetecknas av fasader i sten eller tegel, utförda med hög hantverksskicklighet. Arkitekten har medvetet valt bort den för tiden annars så typiska dekoren i putsen. Hypoteksföreningens släta fasader knyter an till den närliggande domkyrkans exteriör. Endast några få symboler som landskapsvapnets gripar och en sädeskärve ger en bild av husets ursprungliga verksamhet.

Hela byggnadskomplexet, som sträcker sig över kvarteret från Kyrkogatan till Stora Gråbrödersgatan, togs i anspråk för Hypoteksföreningens verksamhet. I bottenvåningen fanns expeditionslokaler, kontorsrum och väntrum. Mellanvåningen upptogs av plenisal, sal för bolagsstämma, direktörsrum samt ordförandens sovrum. Översta våningen var inredd till direktörsbostad. Bakom den krenelerade muren döljer sig den terrass som tillhörde lägenheten. I källarvåningen tar de före detta bankvalven upp en stor del av ytan.

Ett gediget byggnadsverk

Interiören har behållit sin karaktär från nybyggnadstiden. Inredningsdetaljer, som snickerier och smidesdetaljer, hör nära samman med byggnadens speciella utformning och är ritade av arkitekten. Den stora trapphallen och de välvda korridorerna med sina vita väggar och stengolv för tankarna till svensk kyrko- och slottsarkitektur. Särskild omsorg är lagd på utformningen av stora sessionssalen med ekpanel, öppen spis och ett rikt dekorerat stucktak.

Förutom huvudbyggnaden mot Kyrkogatan finns en flygellänga och en trevåningsbyggnad mot Stora Gråbrödersgatan i väster. Var och en med sin funktion. I trevåningsdelen med sin enklare utformning och slammade tegelfasad fanns kök och bostad för tjänstefolket. Flygeln var inredd med en rad rum för föreningens ledamöter och i dess bottenplan fanns från början stall, senare ombyggt till garage. Gårdsplanen är stensatt och nås via en tunnvälvd portgång från Stora Gråbrödersgatan. Under 2007 sålde föreningen byggnaden, som numera är i privat ägo. De olika våningarna används för evenemangs- och kontorsverksamhet. Här finns också bostäder och studentrum.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Skånska Hypoteksföreningen har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att föreningens hus är ritade av en av landets mest framstående arkitekter Isak Gustaf Clason och att den tydligt speglar hans arkitektursyn.
  • att det välbevarade byggnadskomplexet representerar den påkostade arkitektur som gavs banker och liknande institutioner decennierna kring 1900.
  • att exteriörerna och interiörerna berättar om den hantverksskicklighet som kännetecknar tiden vid sekelskiftet 1900 och som uttrycks i naturstensmurarna, de huggna detaljerna och smides-, trä- och stuckarbetena.
  • att den arkitektritade inredningen med sina hantverksmässigt utförda detaljer är bevarad från byggnadstiden.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Konferenslokaler, kontor och bostäder.

Byggnadsminne 1993.