Ryttmästarebostället i Köpinge

Köpinge ryttmästareboställe ligger i östra delen av Köpinge kyrkby.  Gården har varit löneboställe, det vill säga en lantgård, ägd av staten och tilldelad en av arméns officerare, sedan slutet av 1600-talet.

De militära boställena är en del av det svenska indelningsverket, stommen för den svenska armén under åren 1682 till 1901. Huvudbyggnaden är uppförd efter 1752-års typritning för caractersbyggnader, en äldre benämning för huvudbyggnader. Ritningen togs fram av arkitekten och överintendenten Carl Hårleman. ​

Byggnaden, präglad av sin tids klassicerande arkitekturstil med ljusputsad fasad och brutet tak, kom att bli förebild för många herrgårdar, men också för större präst- och bondgårdar, under senare delen av 1700-talet och framåt. Även husets planlösning med en så kallad sexdelade plan och ett stort salsrum blev något av en norm

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av kung Karl XI under det krigstyngda 1600-talet. En viktig del av systemet var lönebetalning till arméns officerare. Det innebar att kungsgårdar eller andra av kronans gårdar tilldelades officerarna men också att inkomster från vissa av kronans gårdar tillföll officerarna. De skulle bo på bostället och bruka dess marker. Det fanns också en skyldighet att underhålla boställets byggnader. År 1875 upphörde lönesystemet för arméns befäl.

En ny typ av huvudbyggnad

Delar av Köpinge by blev förstörda vid en brand 1752, däribland boningslängan till ryttmästarebostället. Det nya huset stod färdig 1754 och är byggt i sten. Delar av den nedbrunna längans välvda källare ingår och bedöms vara från 1500- eller 1600-talet. Husets tre skorstenar visar på flera elstäder, vilka fungerade som ett slags statussymbol. Det brutna taket innebar att vinden kunde användas mer effektivt än vid det mer traditionella sadeltaket. Exteriör och rumsindelning har bevarats. Interiören renoverades i samband med byggnadsminnesförklaringen 1975. Enligt vanligt mönster hörde ett par flygelbyggnader ursprungligen till gårdsmiljön. De innehöll bostad för tjänstefolket respektive kök och förvaring. Flygelbyggnaderna brann ner 1896. Drygt hundra år senare uppfördes 2009 en ny flygel på den stensatta gårdsplanen, på samma plats där den södra tidigare legat. Den nya flygeln används som ateljé och är utformad av arkitekt Krister Wall med en anpassning till huvudbyggnaden vad gäller storlek, takmaterial och fasad.

Gårdens ekonomibyggnader ligger samlade runt gårdsplanen norr om huvudbyggnaden. De tre längorna och magasinet är uppförda i gult tegel 1921, delvis på äldre grund och med murverk, bland annat i gråsten och rött tegel, från de äldre, nedbrunna längorna.

Du kan läsa mer om boställen i länets Kulturmiljöprogram ,Krigens landskap/Militära boställen

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Ryttmästarebostället i Köpinge har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att gården berättar om det byggnadsbestånd som var knutet till det svenska indelningsverket under 1700-talet.
  • att huvudbyggnaden är en välbevarad representant för en byggnadstyp som kom att bli vägledande för utformningen av de större gårdarnas huvudbyggnader.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Kristianstads kommun,

Privatägd.

Byggnadsminne 1975.  

Bebyggelseregistretlänk till annan webbplats