Rådhuset i Helsingborg

Under 1800-talet utvecklades Helsingborg till en blomstrande handels-, industri- och sjöfartsstad. Det har satt sin prägel på mycket av stadens bebyggelse, både de offentliga byggnaderna och de privata. En av de mest framträdande är rådhuset, invigt 1897. Arkitekten Alfred Hellerström förenade influenser från italiensk, nederländsk och tysk arkitektur och skapade en storstilad monumentalbyggnad, som på karaktäristiskt vis har högt klocktorn och rikt utsmyckade fasader i rött tegel.

Rådhuset, stadens offentliga symbol

Rådhuset är ett av flera rådhus som har funnits i Helsingborg allt sedan medeltiden. I rådhuset sammanträdde stadens beslutsfattare och de rättsliga frågorna avgjordes i rådstugurätten. Det äldsta rådhuset fanns nära Mariakyrkan och förstördes under kriget på 1670-talet. Under lång tid därefter fick stadens råd ha sina möten i någon av de förnämare stadsgårdarna. Först år 1800 stod ett nytt rådhus färdigt, beläget vid Stortorgets västra del. Det revs kort efter att det nya rådhuset stod klart.

Efter att en ny kommunalförordning hade införts i landet 1862 kom flera städer att uppföra nya rådhus. Det behövdes en rymlig förvaltningsbyggnad för alla de skilda verksamheter som staden nu kom att ansvara för. I de nya byggnaderna skulle finnas plats för rådhussal, lokaler för stadsförvaltningen, arkiv och expedition samt i vissa fall även polis- och brandkår. Alla de här funktionerna skulle det beredas plats för i Helsingborgs nya rådhus. Den monumentala byggnaden är resultatet av en arkitekttävling som utlystes 1889. Flera av tidens framstående arkitekter deltog, bland annat Gustaf Wickman, Aron Johansson och Folke Zetterwall men det var den unge och relativt nyexaminerade Alfred Hellerströms förslag som vann. Han kom med tiden att utses till stadens stadsarkitekt.

Utsmyckning både för fasad och interiör

Byggnadens konstnärliga utsmyckning är koncentrerad till fasaderna mot väster och söder. Entréerna flankeras av bronsskulpturer i storformat skapade av skulptören Albert von Stockenström, uppvuxen i staden. Skulpturerna vid Drottninggatans ingång föreställer Rättvisan och Rättskipningen medan den mot Stortorget visar en medeltida borgmästare och en borgarfru. Den påkostade fasaden med sina detaljer i sten och tegel motsvaras av en lika praktfull interiör. Framför allt sessionssalarna, trapphallen och vigselrummet (Stenbockssalen) är rikt dekorerade. Här finns fönster med glasmålningar utförda efter den kände historiemålaren Gustaf Cederströms förlagor. De tio målningarna skildrar historiska händelser med anknytning till Helsingborg och togs fram av Neumann & Vogels Glasmålerianstalt i Stockholm, en av sin tids främsta glasmålningsfirmor.

Den nedersta våningen var från början avsedd för stadens poliskår och brandkår. Bakom de stora valvöppningama mot Drottninggatan stod då brandkårens vagnar uppställda. I rådhuset fanns från början också en lägenhet för vaktmästaren.

Här kan du läsa mer om rådhus i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling /Administrativa landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Rådhuset har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaden står som en karaktäristisk symbol för den svenska staden och dess förvaltning.
  • att byggnaden berättar om Helsingborgs expansiva historia under slutet av 1800-talet.
  • att utformning och materialval speglar den tidens historiserande arkitektur.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kommun.

Kommunal förvaltning.

Byggnadsminne 1967.