Liljewalchska gården i Lund

Liljewalchska gården i Lund

Släkten Liljewalch ägde gården på Kyrkogatan 21 från slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet. 1802 lät handelsman och rådman Sewerin Magnus Liljewalch brandförsäkra sin gård, som han hade köpt 1791. Försäkringsbrevet ger en god bild av hur gården såg ut. Den bestod då av åtta hus. Då som nu låg huvudbyggnad mot gatan och gårdshusen grupperade kring den stensatta gården. Huvudbyggnadens korsvirkeslänga med sitt karaktäristiska valmade 1700-tals tak står kvar medan övriga längor har ersatts och består idag av fem gårdsbyggnader, från 1850- och 1880-talen samt 1920-talet. Tillsammans speglar de en typisk handelsgård och minner om hur kvarteren kring Kyrkogatan och Bredgatan såg ut under 1700- och 1800-talen.

En utförlig brandförsäkring från 1802

Vid 1800-talets början kännetecknades gatumiljön i Lund av en rad tvåvånings korsvirkeshus med ljusa putsfasader. Det framgår av försäkringen att bostadslängan till Liljewalchska gården hade ett sådant utseende, " korswärkshus med ekefotträd, stolpar och löshult samt bränd tegel i utwäggarna, 10 alnar hög från gråstensgrunden till takfoten" och "på två sidor kalkrappat, de öfriga hvitlimmade". Längan innehöll då ”förmak, sal, förstuga, salubod, bodkammare, packhus och portgång åt gatan samt tvenne kamrar, kök och spiskammare åt gården”. Vidare fanns på ”öfre botten förmak, sal, förstuga, en större sal, en förstuga och kammare åt gatan samt fem kamrar, en "gard de Robe" och kammare at gården”.

Anpassning till nya behov

Omkring tjugo år senare har gatuhusets bottenvåning till största del blivit ombyggd med tegelmur. En del andra ändringar har gjorts, butiksfönster har tagits upp och portgången har flyttats. Putsen togs bort vid en renovering 1962 och sedan dess är korsvirkesstommen synlig. 1700-talets gårdsbyggnader ersattes under 1800-talet. Längan i väster är ett stall från 1857 medan magasinet i söder och längan i norr är från 1884. Vid en ombyggnad på 1920-talet gjordes mindre tillbyggnader.

Kvarteret har ett ovanligt namn, Glädjen. Det kommer från den studentkasern som låg vid S:t Petri Kyrkogata. Vanligt var annars att studenter var inneboende hos stadens borgare. Det är möjligt att så även har varit fallet i Liljewalchska gården.

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap /Medeltida stadsbildningar

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

  • att gården med sina längor berättar om äldre tiders handelsgårdar där varje hus hade en specifik funktion.
  • att gården är en betydelsefull del i Lunds stadsmiljö.
  • att gatuhuset speglar det traditionella byggnadsskicket i korsvirke i skånska städer under 1700- och 1800-talen.
  • den stensatta gårdsplanen som en viktig del i en traditionell gårdsmiljö.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Butiker, kontor och restaurang.

Byggnadsminne 1974 och 1995.