Kumlatoftagården

De tre gårdarna i Kumlatofta är samlade utmed den slingrande bygatan och ger tillsammans en bild av hur en skånsk by kunde se ut in på 1800-talet innan skiftesreformerna splittrade den tätt sammanbyggda gårdsbebyggelsen i bykärnorna.

Kumlatoftagården, med benämningen Kumlatofta 5:12, är en kringbyggd korsvirkesgård med stråtäckta tak. Den sattes i stånd på 1980-talet och längorna renoverades utifrån uppmätningar, gjorda på 1920-talet. Syftet var att återskapa en traditionell skånegård så som den såg ut under 1700- och 1800-talen.

Enskiftet, som genomfördes på 1810-talet, innebar att fyra gårdar blev kvar på sina gamla gårdstomter. Tre är bevarade till idag medan den fjärde brann ned på redan 1800-talet. Gården Kumlatofta 5:12 blev tidigt uppmärksammad som en ålderdomlig skånegård. År 1927 gjordes uppmätningar av gården av markhistorikern, botanikern och kulturgeografen Mårten Sjöbäck. Det materialet har sedan kommit att användas som underlag för att återskapa gårdens utseende. Gården brukades långt in på 1960-talet. Längorna var då till viss del nedgångna och efter en kraftig snöstorm på 1970-talet, som ytterligare skadade byggnaderna, inleddes ett omfattande återuppbyggnadsarbete. Tre av längorna speglar genom sitt byggnadsskick olika varianter av korsvirke, dels med fack av lerklinat flätverk, dels med fack i tegel. En länga är helt murad i rött tegel. Boningslängan i norr har en väl bibehållen äldre karaktär och här har den typiska bakugnen, som skjuter ut mot baksidan, kunnat rekonstrueras. Östra längan är uppbyggd med den äldre längan som förebild. Materialet i de södra och västra längorna är till viss del ersatt av nytt.

Gårdsplanen, på skånska kallad stenor, är på traditionellt vis stenbelagd. På boningslängans norrsida har en trädgård anlagts efter mönster av en typisk, skånsk 1800-talsträdgård.

Här kan du läsa mer om odlingslandskapet i länets Kulturmiljöprogram temadelen Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap och avsnitten  Gård och by och i delen Odlingslandskapets geografiska förutsättningar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Kumlatoftagården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den berättar om en månghundraårig skånsk gårds- och byggnadstradition.
  • att den har en ålderdomlig karaktär och ett byggnadsskick som utmärks av det typiska korsvirket och de traditionella, stråtäckta taken.
  • att den är en del av en bymiljö som fram till skiftena på 1800-talet kännetecknade de skånska byarna.               

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Sjöbo kommun,

Privatägd.

Byggnadsminne 1993.