Konserthuset i Helsingborg

”Sveriges första funktionalistiska byggnad”, det omdömet gav en av tidens främsta konst- och arkitekturkritiker det nya konserthuset när det stod färdigt 1932. Med sina väl avgränsade byggnadskroppar, geometriska former och släta, ljusa fasad representerade byggnaden något nytt i svenska arkitektur. Arkitekt var Sven Markelius, som har kommit att stå som en av den nya arkitekturens främsta företrädare i landet.

Redan 1917 hade AB Helsingborgs konserthus bildats med syfte att skapa en byggnad för stadens musikliv. 1925 anordnade bolaget en arkitekttävling. Flera av tidens kända arkitekter deltog som till exempel Lars Israel Wahlman och Ragnar Östberg, även den något yngre Sven Markelius. De första förslagen visade ett konserthus med en tydlig prägel av 1920-talets klassicism. Efter att ha kommit på tredje plats i en första omgång fick Markelius efter en ny tävlingsomgång första pris och det slutgiltiga uppdraget. Under 1929­­-1930 gjordes omarbetningarna och förenklingar och de klassiserande detaljerna togs bort. Det slutliga resultatet kom helt att präglas av funktionalismen grundidéer.

Ett nytt formspråk

Husets olika funktioner avtecknar sig tydligt i byggnadskroppens form och fasadens gestaltning. Byggnaden består av två delar; den rektangulära huvudbyggnaden i sex våningar och entrédelen i två våningar, med rundade sidobyggnader och hög entréhall. De stora fönsterytorna, fönsterbanden och de odekorerade fasadytorna är typiska för funktionalismen. Det gäller även för skyddstaken vid entréerna. Flera av de yttre dörrarna är utformade i rostfritt stål, ett för tiden nytt material. I likhet med många av sina övriga byggnader stod Markelius själv för utformningen av inredningen. Den utdragna byggprocessen, där arkitekten ofta omprövade sina lösningar, krävde att bygget följdes på plats. I arkitektteamet bakom Markelius ingick Mogens Mogensen. Han blev arkitektens representant i Helsingborg och kom sedan att starta egen verksamhet i staden.

Huvudbyggnaden inrymmer stor konsertsal, foajé, repetitions-, kontorslokaler och en före detta biograflokal. I den lägre entrébyggnaden finns entré, en monumental trapphall, kapprum och kontorsutrymmen. Ursprungligen var bottenplanet inrett till restaurang med uteservering på takterrasserna på de rundade sidobyggnaderna.

En sal skapad för akustik

Konsertsalen är avpassad för fler än 800 personer. Salen, vars väggar täcks av mahogony, skapades utifrån höga akustikkrav där Markelius hämtade in expertis från Paris genom kontakt med specialisten ingenjör G Lyon.

Biografsalong och bibliotek

Från början fanns det biografverksamhet och under några år även en restaurang i huset. Denna stängdes redan 1935 och lokalerna togs i anspråk för ett stadsbibliotek, som hade sina lokaler här till 1965. Köksutrymmena i byggnadskomplexet ändrades till omklädningsrum för musikerna. Biograflokalen blev på 1970-talet moderniserad och inredd med tre biosalonger. Några år in på 2000-talet upphörde biografverksamheten.

Under årens lopp har det skett vissa förändringar bland annat utifrån krav på brandsäkerhet.

Här kan du läsa mer om kulturinstitutioner och byggnader för kulturverksamhet i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/ Fritidens landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Konserthuset har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att det är ett av landets främsta exempel på tidig funktionalism.
  • att byggnadens interiör med sina publika utrymmen, som konsertsal, entré, trapphall, kapprum och foajé har bevarat sin ursprungliga karaktär och står som en god representant för 1930-talets offentliga rum.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kommun.

Konserthus.

Byggnadsminne 1997.