Kompanihuset i Malmö

Malmö är den stad i Skandinavien som har flest bevarade tegelhus från det tidiga 1500-talet. De berättar om en dynamisk period i stadens historia.

En lönsam handelsverksamhet gjorde det möjligt att uppföra exklusiva hus i tegel. Kompanihuset med sina blinderingsprydda fasader, branta takfall och höga trappstegsgavlar är ett typiskt exempel på de nya husen. Från början var det tänkt som huvudbyggnad i en förnäm stadsgård men redan under byggtiden övergick det till att bli ett slags gilleshus eller ordenshus. Det vill säga ett hus där en av stadens köpmannaföreningar, det Danska kompaniet, hade sina möten, festliga sammankomster och varuförvaring.

Kompanier bildades under medeltiden i de större köpstäderna av köpmän för att ta tillvara gemensamma intressen. Det kunde till exempel gälla juridiska frågor eller tvister. Kompanihuset är ett av de få bevarade av sitt slag inom det gamla danska riket. Huset var ursprungligen tänkt som bostad för innehavaren på något av de skånska godsen då denna vistades i staden. Den här typen av stadsgårdar hade en särskild benämning, sögningegård. Under byggnadstiden ändrades funktionen och huset anpassades för kompaniets krav, bland annat med öppna våningsplan lämpade för sammankomster och magasinering.

Tunnvalv och dekorationsmålning

Husets rödfärgade tegelfasader knyter an till hur det såg på 1500-talet, möjligen var de dekorativa detaljerna i en avvikande kulör. Huset har två våningsplan samt vind och källare. Ovanligt är att både källare och bottenplan är tunnvälvda. På varje våningsplan finns ett större rum. De två öppna eldstäderna med steninramning i barockstil och de rekonstruerade dekorationsmålningarna på väggar och takbjälkar minner om husets inredning under 1600-talet. En av eldstäderna är prydd med ägaren Willum Efvert Dichmand och hans hustru Karine Pedersdatters initialer. Bottenvåningens golv är ett ålderdomligt och ovanligt tegelgolv, belagt med så kallade astraker, importerade från Holland.

En restaurering i 1960-talets anda

Under 1630-talet och 1730-talet gjordes en del förändringar och huset fungerade då som lagerlokal. Det två våningar höga korsvirkeshuset vid västra sidan kan ha tillkommit under 1700-talet. 1965 tog staden över byggnaden och ett omfattande restaureringsarbete pågick under åren 1966-1973. Efter undersökningar rekonstruerades bland annat trapptornet, där porttornet på Malmöhus slott fick tjäna som förebild, och husets priveter, det vill säga de ursprungliga toaletterna. Andra delar som blev återskapade är murarnas krön, gavlarnas blinderingar och snickerierna. Huset används idag som festsal respektive konferenslokal. 

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Kompanihuset har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att det välbevarade huset är typiskt för 1500-talets tegelbyggnader i de skånska städerna.
  • de speciella karaktärsdragen som trappstegsgavlar, brant tak, blinderingar och mönstermurning.
  • dess historia som kompanihus, det vill säga ett slags ordenshus för köpmän.
  • att det invändigt finns bevarat äldre inredning som tegelgolv, dekorativa öppna eldstäder och dekormålning.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Malmö kommun.

Används som konferenslokal och festsal.

Byggnadsminne 1999.