Klintahuset

Klintahuset med sin trädgård och det lilla Sommarhuset ligger på Bjärehalvöns södra sida, nära Skälderviken. Husen är byggda på den så kallade Klintalyckan, som fram till början av 1800-talet var en del av den karga strandmarken till Slättaröds by. 

Strandmalen, som den här typen av mark kan kallas, ansågs i äldre tid vara utan värde. Byns bönder arrenderade ut ett litet markstycke av malen och gjorde det också möjligt bygga en liten gårdsenhet eller småställe. Liknande förhållande gick att finna långt in på 1900-talet på andra håll längs med den skånska kusten. Idag har Klintalyckan ändrat karaktär och här växer lövträd, men ända in på 1940-talet utnyttjades marken för odling och till bete.

Klintahuset - ett skånskt småställe

Klintahuset är troligen byggt någon gång mellan 1810 och 1830. Huset är ålderdomligt till sin karaktär och möjligen finns delar från 1700-talet i stommen. En markering för byggnad på kartan för enskiftet 1836 ger belägg för att det fanns ett hus här vid den tiden. Traditionen säger att stugan från början var ett soldattorp, som flyttades hit från Brantan i Båstad.

Klintahuset består av en bostadslänga och en vinkelställd uthusdel med verkstad och ett litet stall. Bostadslängan är i huvudsak byggd i skiftesverk. Taket är täckt med eternit och plåt på ett underliggande äldre halmtak. Det lite smalare uthuset, med plats för en ko och kanske också en gris, är byggt i gråsten och trä. Bostadslängans yttervägg mot norr är klädd med faluröd locklistpanel och så var även den södra och östra fram till 1930-talet då de vitputsades.

Byggnadsmaterialet är av enkel kvalitet och man har använt vad man hade tillgång till. En del är återanvänt virke eller vraktimmer från stranden. Material till bakugn och skorsten, det vill säga lera och sten, fanns i närheten. Takens plåt och eternit kan ha suttit på andra hus innan det 1967 lades över det befintliga halmtaket.

Hustypen är ålderdomlig och följer ett mönster med stuga, kammare, stor bakugn med illare och grovkök, så kallat sters, som går att hitta i den traditionella skånska längan. Genom den stora bakugnen skilde sig Klintahuset från övriga småställen och den kunde i det fallet jämföras med en mer ordinär bondgård. Bakugnen syns inte utifrån utan har som skydd för den utsatta lerstenen, en luda, det vill säga en låg tillbyggnad med pulpettak. Sterset, eller grovköket, har med tiden, precis som många andra omvandlats till det vardagliga köket, vilket gjutjärnsspisen från 1930-talet vittnar om. Spisen, av fabrikatet Norrahammar 619, är en vanlig sort och brukar kallas Skånespisen. I det så kallade matrummet, står en liten gjutjärnskamin och det här rummet var det enda uppvärmda bostadsrummet.

Anna på Klinten

Klintahuset var bebott fram till slutet av 1990-talet. Den sista som bodde här var en kvinna kallad Anna på Klinten. Hon var född 1911 och dotter till sista arrendatorn Johan Johansson. Han köpte huset 1914 för 300 kronor och betalade 2 kronor för arrendet för tomten. Under hans tid gjordes en del förändringar, mycket för att anpassa huset till alla de sju familjemedlemmar som under en tid lär ha bott här tillsammans. Han kallades Båda-Johan och det sägs att namnet kom av att han, under sin första tid i trakten, bodde under en båt.

Under 2010-talet har ett stort restaureringsarbete genomförts i syfte att låta Klintahuset berätta om levnadsförhållanden på ett småställe under 1800- och 1900-talet.

En trädgård i tre delar

Trädgården omges av en stenmur. Det finns en uppdelning i en finträdgård åt söder och fruktträdgård i öster och norr. I samband med restaureringsarbetet på 2010-talet påbörjades ett återställningsarbete i trädgården, bland annat frilades gångarna och det röjdes för att få fram gamla lökväxter och perenner.

Sommarhuset

Den lilla stugan i östra delen av tomten kallas även Lappahuset på grund av ytterväggarnas eternitplattor, så kallade lappar. Det byggdes som sommarstuga åt Anna i mitten på 1960-talet av pappan Johan. Byggnaden har en enkel konstruktion och rymmer bara av ett rum och en liten förstuga.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Klintahuset med trädgård och Sommarhuset har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaderna och trädgården berättar om levnadsvillkoren för en ekonomiskt svag grupp.
  • att byggnaderna har bevarat en äldre karaktär och ett byggnadsskick, som är typiskt för den skånska landsbygdens småställen och torp.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Båstads kommun,

Byggnaderna är inredda som museum. De används bl.a. av Slättröds byalag.

Byggnadsminne 2013.