Kjederqvistska gården i Lund

Kjederqvitska gården i Lund

Kjederqvistska gården tillhör en av de bäst bevarade stadsgårdarna i Lund. Med sina fyra byggnader i korsvirke är den representativ för det sena 1700-talet och 1800-talets handels- och hantverksgårdar. Den långsmala tomten med huvudbyggnad mot Bredgatan, stadens infart från norr, kan följas tillbaka till medeltiden.

Var och av gårdslängorna hade sin speciella funktion och här fanns från början stall, loge, packhus och ved- och brygghus. Huvudbyggnaden var inredd till bostad och handelsbod. Längorna i söder och väster berättar om omvandlingen under slutet av 1800-talet då här inreddes verkstadslokaler och bostäder för uthyrning, i första hand till arbetare. Uthyrningsrum för studenter fanns sedan länge i gatuhuset. Gårdstomten med sin stensatta gårdsplan och den smala portgången understryker den ålderdomliga karaktären.

Gårdens byggnader speglar tiden kring sekelskiftet 1800. Av den brandförsäkring som handelsman Malte Dambergs tecknade för sina nya hus framgår att huvudbyggnaden vid gatan och den norra längan är från 1794. Logen och stallet uppfördes något senare av handelsman Jonas Böös åren 1812-1813. Gården fungerade både för handelsverksamhet och för det självhushåll som förr utmärkte stadsgårdarna. Stallet användes för de egna djuren men också för de inresande böndernas hästar. Spannmål kunde förvaras på vindarna och man hade höns och smådjur. I brygghuslängan mältades korn i kölnan för ölbryggning och här fanns också packhus och vedbod.

Olika om- och tillbyggnader har skett under åren. 1870-1880-talen innebar en större förändring efter att handlaren Johan Robert Kjederqvist köpt av gården. Behovet av lokaler och inte minst arbetarbostäder var vid den här tiden stort i det växande Lund och Kjederqvist lät inreda verkstäder och boningsrum i gårdslängorna. Ett synligt tecken på den ändrade funktionen är de många fönster som sätts in. Samtidigt byggdes ett nytt bostadshus vid södra tomtgränsen, rivet på 1970-talet. Gårdens karaktär ändrades och blev mer av en hantverksgård men också ett slags flerbostadshus. Ett stort antal personer kom att bosätta sig på gården och på 1880-talet bodde här drygt 50 personer, en stor skillnad mot de 10 till 15 som bodde här i början av det seklet och som då bildade ett enda hushåll, bestående av handelsmannen, hans familj och tjänstefolk. På gården bedrevs under senare delen av 1800-talet och in på 1900-talet tunnbinderi, målarverkstad, snickeri och kakelugnstillverkning. Ett bageri var inrymt i gatuhuset fram till 1974.

En grundlig restaurering gjordes på 1970-1980-talen som återförde gården till ett äldre utseende. Den föregicks av en uppmätning av alla längorna. Gatuhuset behöll sin ljusa putsfasad, vilket bör ha varit det utseende det hade från början. Längorna mot gårdssidan fick ett utseende som stämmer överens med 1800-talets där korsvirket till största del är synligt och vitkalkat. Vissa partier har timmerkonstruktionen målad i svart. Invändigt har byggnaderna påverkats av nya funktioner allt eftersom verksamheterna har skiftat. Äldre fast inredning finns kvar i form av en del snickerier.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

  • att gården genom sina korsvirkeshus berättar om äldre tiders stadsgårdar där varje hus hade en specifik funktion.
  • att gården är en betydelsefull del i Lunds stadmiljö.
  • att byggnadernas exteriörer är goda exempel för 1700- och 1800-talens byggnadsskick i korsvirke.
  • att byggnaderna till sitt inre i viss omfattning har behållit äldre inredning och rumsindelning.
  • att den väl bevarade gårdsmiljön speglar 1700- och 1800-talens handels- och hantverksgårdar genom såväl byggnader som den stensatta gårdsplanen.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Bostäder och kontor.

Byggnadsminne 1979.