Källs Nöbbelövs prästgård

Den gamla prästgården, även kallad Gamlegård, ligger i västra delen av Källs Nöbbelöv by, söder om Svalöv. Den är representativ för en skånsk kyrkby och till stor del präglad av 1800-talet då flera gårdar flyttades ut från byn och nya hus, så kallade gatehus, för hantverkare byggdes på de gamla gårdstomterna.

Kyrkan, prästgården och skolan är administrativa byggnader och karaktäristiska för gamla tiders sockencentrum. Prästgården i Källs Nöbbelöv var tidigare kringbyggd. Idag kvarstår den ålderdomliga boningslängan från tidigt 1800-tal och ytterligare en äldre, vinkelbyggd länga​

Gårdsplacering med medeltida rötter

Prästgården ligger nära den gamla kyrkoplatsen och följer på det viset ett traditionellt mönster. Här låg socknens medeltida kyrka till 1880-talet då kyrkan revs och flyttades till byns södra del. Dagens kyrka är från 1950-talet.

Längor i korsvirke

På Gamlegårds gårdstomt har det funnits flera generationers prästgårdar. De två längorna, som finns här idag, följer skånsk byggnadstradition och är byggda i korsvirke. Boningshuset, längan i väster, byggdes 1806. Det röda teglet i korsvirkesfacken är av sådan kvalitet att det har fått stå oputsat, vilket var mindre vanligt på landsbygden vid den här tiden. Taket täcks traditionsenligt med strå. Delar av den äldre planlösningen och inredningen finns bevarade i huvudbyggnaden. Bland de ålderdomliga byggnadsdetaljerna märks snickerier, och kakelugnar samt vindsgolvet i stampad lera, en teknik som var vanlig på 1700- och 1800-talen. Vid en invändig renovering under senare år har några väggar fått ny dekormålning i gammal stil. Den norra längan är sannolikt från 1799 och ombyggd i olika etapper. Korsvirket har här olika sorters fyllningar i facken: lerklining, lersten och bränt tegel. Facken är antingen vitputsade eller klädda med rödfärgade brädor. Brädfodringen är ett sätt att skydda korsvirkeskonstruktionen och förekommer i vissa delar av Skåne. Den ursprungliga stråtäckningen har ersatts med taktegel. På längornas takfall finns så kallade homejor, en sorts takkupor, vilka blev vanliga under 1700-talet.

Syneprotokollen berättar

Äldre syneprotokoll, som skrevs när en ny präst flyttade in på gården, ger en bild av hur längorna var disponerade. Bostadslängan, kallad Caractersbyggnad, innehöll 1807: farstuga/farstu, liten kammare, större gästkammare, en än mindre kammare, en större stuga, sängkammare, studerkammare, kök, en mindre stuga och spiskammare. Den norra längan var enligt protokoll från 1815 indelad i bland annat: brygghus, bakugn och så kallad mälta, bakstuga, svinhus, visthus, drängkammare, torvhus och loge med två loggolv. På loftet förvarades spannmål och genom längan ledde inkörsporten till gårdsplanen. Av äldre syneprotokoll framgår också att det har funnits två trädgårdar, en norr och en väster om längorna.

Prästgårdseran tar slut på 1920-talet

I och med att Källs Nöbbels församling slogs samman med grannförsamlingen Felestad 1927 upphörde Gamlegård som prästgård och användes under en tid som bostad till prästgårdens arrendator. Den har även under några år fungerat som hembygdsmuseum. Ladugård och stallänga brann 1953. Sedan 1991 är prästgården i privat ägo.

Här kan du läsa mer om kyrkliga miljöer i länets Kulturmiljöprogram/Administrativa landskap/Administration och förvaltning

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Källs Nöbbelövs prästgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den har en bevarad, ålderdomlig karaktär.
  • den väldokumenterade byggnadshistorien där syneprotokollen kan berätta om skånsk byggnadstradition.
  • rumsindelning och inredning, som är delar i berättelsen om prästgårdslivet i Skåne under 1700 och 1800-talen.            

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Svalövs kommun.

Privatbostad.

Byggnadsminne 1994.