Jacob Hansens hus i Helsingborg

Stadsbebyggelsen i Helsingborg skadades svårt under det dansk-svenska kriget 1676-1679, som även kallas skånska kriget.

 

Förutom Mariakyrkan och borgen Kärnan är det endast en byggnad, Jacob Hansens hus, som står kvar från tiden före kriget. Huvudbyggnaden till rådmannen och köpmannen Jacob Hansens gård ger en bild av ett typiskt skånskt borgarhus i korsvirke. En inskription ovan södra ingången berättar att nybyggnadsåret är 1641, troligen är det något yngre och återuppbyggt efter en brand 1660. Huset vänder sin ingångssida mot Norra Storgatan och den väl genomarbetade korsvirkesfasaden är kännetecknande för tiden liksom det rödfärgade teglet och den svarta timran. Den branta takresningen och den utkragade ovanvåningen med sina skulpterade konsoler och profilerade list är andra karaktärsdrag. Den restaurering och ombyggnad, som staden genomförde 1929-1930 under ledning av arkitekt Gustaf W Widmark, låter huset berätta sin 1600-talshistoria.

Ett välsignat hus

”O DOMINE BENEDIC DOMUM ISTAN ET OMNES HABITANTES IN EA” IACOB HANSEN INGER MOGENSD 1641. Den latinska texten, som finns ovan ingången, lyder i översättning ”O Herre, välsigna detta hus och alla dess innebyggare”. Rådmannen Jacob Hansen och hans hustru Inger Mogensdotter var förmögna borgare i Helsingborg. Dekorativt utformade korsvirkeshus i två våningar var vanliga i de skånska städerna under medeltiden fram till 1700-talet. De var statusbyggnader där ägaren manifesterade sin betydelse som välbeställd borgare genom att ge korsvirket konstfullt skurna trädetaljer eller mönstermurade fackfyllningar. Idag är det framför allt i Malmö och Ystad som byggnader av det här slaget finns bevarade.

En tidstypisk restaurering

På slutet av 1910-talet blev Helsingborgs stad ägare till huset. Byggnaden hade genom åren förändrats, till exempel hade fasaden varit målad i en ljus kulör och mot gatan fanns stora butiksfönster och olika ingångar. I samband med att den intilliggande Tycho Braheplatsen iordningställdes inleddes 1929 en restaurering av Jacob Hansens hus. Den syftade bland annat till att ge stadens invånare nyinredda lokaler för möten och evenemang. En del i detta var den stora samlingssal, som kom att inredas i den nya längan mot Långvinkelsgatan. I längans välvda innertak illustreras stadens historia genom helsingborgskonstnärens Hugo Gehlins välbevarade målningar. Förutom invändig upprustning och iordningställande av interiören rustades också de välvda källarutrymmena. Idag används huset för konferensverksamhet och som föreläsningssal.

Sockerbruk

Man får tänka sig att gårdstomten förr hade längor för stall och magasin och vad som mer behövdes för en större borgargård. En av gårdens ägare drev under några decennier i början av 1800-talet ett sockerbruk här, vilket har gett kvarteret dess namn. Inget av den verksamheten är synligt idag, däremot finns en gårdslänga från 1850-talet kvar utmed Hästmöllegränden. Idag är den inredd till kök.

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Jacob Hansens hus har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • byggnaden som ett typiskt exempel för de skånska städernas traditionella byggnadsskick från medeltid till 1600-1700-talendå då korsvirke dominerade.
  • att det berättar om de restaureringsideal som rådde under det tidiga 1900-talet där syftet ofta var att återskapa en karaktär från nybyggnadstiden. Detta kommer till uttryck framför allt i exteriören men även i interiören.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kommun, fastigheten Sockerbruket 2, adress Norra Storgatan 21.

Kommunal ägo. Möteslokal.

Byggnadsminne 1967.