Hippodromen i Malmö

Malmöbor kallar sitt nöjespalats vid Kalendegatan för Hipp. Det officiella namnet vid invigningen 1899 var Hippodromen, ett ord med ursprung i det grekiska språket.Det betyder hästkapplöpningsbana och började under 1800-talet användas som beteckning för cirkusbyggnad. Den här sortens byggnader etablerades i de större städerna på kontinenten under senare delen av 1800-talet. Helt i linje med de storstadsambitioner som fanns i Malmö, väcktes också önskningar om en cirkusbyggnad i staden. I Hippodromen rymdes, förutom cirkusarena, också restaurang, festsal, café, biljardrum och butiker.

Cirkuskomplexets arkitekt Theodor Wåhlin lät fasaden få en utformning som speglade byggnadens funktion. Den hästskoformade portöppningen och skulpturdetaljer som häst- och lejonhuvud, apor och hästskor berättar än idag om den ursprungliga cirkusverksamheten. Genom en större restaureringsinsats på 1990-talet har interiörerna återställts till sin forna glans med dekormålade väggar, detaljrika snickerier och stucktak, framför allt gäller det Stora Restaurangen och Spegelsalen. Sedan 1994 är cirkusbyggnaden spelplats för stadens teater.

Idéer om en permanent cirkusbyggnad i staden inspirerade några inflytelserika herrar till att 1898 bilda Aktiebolaget Hippodromen. Förebilder för byggnad fanns kontinenten och en studieresa företogs i Danmark och Tyskland där det fanns flera exempel på cirkusarkitektur. En av drivkrafterna bakom projektet, storbyggmästare C L Müller bjöd in arkitekt Theodor Wåhlin till resan. Müller hade tidigare anlitat honom för sina nybyggnader i staden.

Ett festligt palats för nöjen

På ett sätt skiljer sig Hipp från sina samtida cirkusbyggnader. Den är inte friliggande utan ingår som en del i en kvartersbebyggelse. Komplexet är stort och sträcker sig från Kalendegatan till Djäknegatan. En passage förbinder gatorna med varandra. Frånsett utsmyckningen i sten är byggnaden med sina röda tegelfasader ett tydligt exempel för mycket av nybyggnation vid den här tiden. Den kopparklädda, rikt utsirade baldakinen vid Kalendegatan markerar huvudentré till Hipp och den förde besökarna till de med representativa delarna som festsal och restaurang medan cirkusbesökare hänvisades till entrén i passagen.

Cirkusbyggnaden är imponerande i sin storlek, 30 meter i diameter och över 19 meter i takhöjd. En tolvkantig kupol täcker lokalen. Cirkusgolvet kunde omvandlas till i en vattenfylld bassäng med plats för sjölejon och cirkusartister. Den närmast motsvarigheten fanns i Paris. Förutom cirkus, där de olika hästuppvisningarna hörde till höjdpunkterna, visades här teater, varieté, revy, opera, operett och balett. Man kunde också njuta av orkestermusik, eller se filmvisningar och utställningar. Här anordnades även idrottsevenemang där både brottning och boxning förekom.

En scen för operett och revy

Cirkusepoken tog slut 1922 och Hipp byggdes om till teater. Under flera decennier leddes verksamheten av teaterlegendaren Oscar Winge. Här spelades operett, revy och lustspel men även dramatiska pjäser. Manegen och vattenbassängen togs bort och cirkuslokalen blev till teatersalong för 1200 åskådare. Kända skådespelare som Nils Poppe och Edvard Persson uppträdde här och den unge Jan Malmsjö inledde sin skådespelarbana på denna scen. 1950 upphörde nöjesepoken och en närmare fyrtioårig period som frikyrka för Elimförsamligen tog vid.

Rädda Hipp! Hipp i våra hjärtan!

Under slutet av 1980-talet väcktes tankar om försäljning inom församlingen. Frågan om köp av fastigheten togs upp av Malmös politiker, diskussionerna drog ut i tiden och inget beslut fattades. Under tiden hann Hipp säljas till en privat ägare. Först 1992 kom den gamla cirkusbyggnaden, efter många olika turer och mycket dramatik, i Malmö stads ägo. Innan dess hade det funnits långtgående planer på kraftiga ombyggnader, vilket fick Malmöborna att reagera och röster höjdes för att rädda Hipp. Från kulturmiljövårdens sida aktualiserades frågan om ett byggnadsminneskydd.

I det omfattande restaureringsarbetet, som tog vid efter att staden köpt Hipp, var målsättningen att återställa så mycket som möjligt av den ursprungliga karaktären. Insatserna berörde såväl den gamla cirkusdelen som restaurang och festlokaler. Idag kan man åter se teater på Hipp, som sedan 2008 officiellt heter Malmö stadsteater.

Här kan du läsa mer om teaterbyggnader i länets Kulturmiljöprogram/ Fritidens landskap och de avsnitt som berör Kultur och nöje och Teatrar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Hippodromteatern har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den är en av få cirkusbyggnader i landet.
  • att den genom sin praktfulla utformning och sitt välbevarade skick har ett internationellt intresse.
  • att den berättar om nöjesetablissemang och dess speciella arkitektur vid tiden kring 1900.
  • den har kvar inredning och hantverksmässigt utförda detaljer.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Malmö kommun.

Teater och restaurang- och butikslokaler.

Byggnadsminne 1993.