Himmelstorpsgården

Himmelstorpsgården har ett naturskönt läge på Kullabergs sluttningar, omgiven av betesmark och dungar med bokskog. De välbevarade längorna till den kringbyggda gården är i korsvirke och gråsten.

Tillsammans med de stråtäckta taken speglar de en byggnadstradition som under 1800-talet var kännetecknade för skånska gårdar i övergångsbygden mellan slätt och skog. Typiskt är en blandteknik där både korsvirke och gråsten ingår i en och samma länga, vilket syns i stallängan.

En gård under Krapperup

Många av gårdarna i Kullabygden har sedan länge tillhört Krapperups gods och Himmelstorpsgården brukades som arrendegård till 1900-talets mitt. Den finns omtalad i arkivhandlingar från 1656. Byggnaderna har under årens lopp ändrats, skadats av brand och därefter byggts upp igen. Sedan början av 1800-talet har gården haft fyra längor och den gårdsform den har idag. Korsvirket med sin rödmålade timra och vitkalkade fack är uppbyggt av så kallade klineväggar. Det är en ålderdomlig form av korsvirke där facken har stående träkäppar eller spön, också kallade stakar. De bär upp kliningen, som är en lerblandning. Utsidan av facken görs släta och målas med kalk. Tekniken sparar på virke och var därför vanlig. Med tiden kom lersten i många fall att användas som fyllning i facken. Det är obränt tegel och förekommer i Himmelstorpsgårdens boningshus. Även den äldre tekniken skiftesverk finns det exempel på. Den syns i södra längan där de nedre facken har liggande träplankor. En del ytterväggar har förr varit brädfodrade, ett vanligt sätt att skydda korsvirket för fukt. Taken har genom åren varit stråtäckta.

Gårdens byggnader är av varierande ålder och uppförda under 1800-talet. Boningshuset i norr består av en äldre och en yngre del. Planlösningen är i behåll och här finns den utskjutande bakugnen kvar. Logen i väster är från 1811 och längan i söder från 1807. Den användes som vagnsport och också som loge. Stallbyggnaden i öster är byggd 1848 och representerar ett för den tiden nytt byggnadsskick med gråstensmurar i de yttre väggarna och korsvirke inåt gårdsplanen.

Den skånska trädgården - haven

I Himmelstorp har trädgården legat norr om boningshuset. Idag är marken gräsbevuxen och lövträd inramar området. En stengärdesgård markerar gräns för trädgården. Även gårdsplanen hade förr en liten odlingsyta och här fanns också en bihave med några bikupor. En notering från 1920-talet beskriver att det i trädgården växte körsbär, plommon, humle och rödvide, som är en slags pil. Den har använts på flera sätt i bondesamhället. I en bok av professor A J Retzius om växternas ekonomiska användning från 1806 omtalas rödviden med följande beskrivning: ”Til band, ware sig så wäl til Halmtak som sädeskärfwar m. m., anses den med skäl för den bästa sorten, emedan den gifwer långa, smala och dock ganska sega widjor. Til korgar är den äfwenledes ganska tjenlig både oskalad och skalad, äfwen som til mycket små Tunnbindarekärl".

En arrendegård blir hembygdsgård

Efter att den siste arrendatorn dog 1953 utarrenderade gårdens ägare Himmelstorpsgården till Kullens Hembygdsförening. Den fungerade som hembygdsgård fram till 2016 och här har man under många år till exempel midsommarfirande, höstagille och adventskaffe.

Här kan du läsa mer om det äldre odlingslandskapet i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Himmelstorpsgården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • upplevelsen av en genuin gårdsmiljö med välbevarad exteriör och interiör.
  • att den berättar om den skånska mellanbygdens gårdar under 1800-talet där längorna byggdes i korsvirke och gråsten och taken fick stråtäckning.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Höganäs kommun.

Privat, ägare är Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.

Byggnadsminne 1978.