Herrevadsklosters kungsgård

Herrevadskloster

Herrevadskloster har en historia som sträcker sig tillbaka till 1100-talet. Här vid Rönne å, norr om Söderåsen, grundade ärkebiskop Eskil 1144 ett munkkloster tillhörande cistercienserorden, det första inom dåvarande Danmark. Klosterbyggnaderna är sedan länge borta medan grundmurarna finns bevarade, dolda under marken. Endast det så kallade Kapellet, som ligger intill kungsgårdens huvudbyggnad, är ett synligt vittnesbörd om klosterbebyggelsen. Den lilla valvtäckta byggnaden ingick i klostrets längor och användes troligen som sakristia och bibliotek. Idag är det Herrevads militära historia som ger anläggningen dess karaktär. Redan på 1690-talet, kort efter att Skåne blivit svenskt, inrättades här ett översteboställe och den militära verksamheten fortsatte in på 1980-talet.

Havremagasinet, kasernbyggnaderna och stallarna har sin bakgrund i den utbyggnad som gjordes på 1810-talet efter att Herrevad 1786 hade blivit förläggning för Skånska fältkommissariatet. 1810-talets omfattande förändringsarbete gav också huvudbyggnaden, kallad Kungliga Borgen, sitt nuvarande utseende med de kraftiga flyglarna mot söder. Under årens lopp har verksamheten vid Herrevad varierat, vilket har satt spår i den gamla kungsgårdens byggnadsbestånd.

Kungligt förläningsgods och stjärnskådning

Efter reformationen på 1530-talet omvandlade den danska kronan Herrevad till ett förläningsgods och flera av medlemmarna i de främsta adelssläkterna kom att inneha gården. Under länsherren Steen Billes tid på 1560-1580-talen vistades hans systerson Tyge Brahe här. Denne kom senare att bli känd som en framstående astronom och det var här han gjorde upptäckten av en ny stjärna, som han kallade Stella Nova.

Militären sätter sin prägel

De oroliga tiderna under det krigstyngda 1600-talet och härjningarna 1709-1710 innebar en nedgång för kungsgården och byggnaderna utsattes för stor skadegörelse. En satsning på att förbättra och bygga nytt på Herrevad gjordes vid 1800-talets början under Skånska fältkommissariatets tid. Det var en avdelning inom arméns generalkrigskommissariat och hade ansvar för utrustning och matförsörjning. Ett förslag från 1805, framtaget av överintendenten A N Edelcrantz fick ligga till grund för nybyggnationen. Byggverksamheten pågick 1817 till 1819 och det tidiga 1800-talets arkitektur med släta murverk, sparsmakad dekor och flacka tak kom att sätta sin prägel. Av de äldre byggnader kom endast den gamla huvudbyggnadens portlänga att stå kvar och bli en del av Kungliga Borgen. I längorna ingår partier av medeltida murverk. Trots kraftiga ombyggnader har interiörerna till viss del bevarad 1800-talsinredning och planlösning.

Skånska fältkommissariatet lades ned 1830 och några år in på 1900-talet inrättades en remontdepå vid Herrevadskloster. Verksamheten var inriktad på att skola in unghästar för militären. Depån lades ned 1958 och ett par år senare övertogs anläggningen av krigsflygskolan, som sedan tidigare var förlagd till det närliggande Ljungbyhed. Skolan var i drift till 1982. Sedan 1990-talet är Herrevadskloster i privat ägo.

Längorna nordväst om Kungliga Borgen kallas Gamla kungsgården är möjligen från 1700-talet men i huvudsak från 1800-talet. De har fungerat som stall och vagnslider. Några av dem visar upp ett ålderdomligt byggnadsskick i skiftesverk. De rödfärgade väggarna understryker deras funktion av ekonomibyggnad.

Parken vid Kungliga Borgen, murarna, alléerna och ekdungarna är tillsammans typiska delar i den ålderdomligt präglade miljön, vars karaktär kännetecknas av 1800-talet och den tidens herrgårdsanläggning.

Här kan du läsa mer om klosterväsendet och militära anläggningar i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling i de två avsnitten Religiösa och Krigens landskap.

Motiv för byggnadsminnesförklaring

Herrevadsklosters kungsgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den har en historia och lämningar som berättar om en av de tidigaste klosteranläggningarna i Norden.
  • att den berättar om en månghundraårig skånsk militärhistoria.
  • att anläggningen med sin park och sina öppna ekmarker är representativ för 1800-talet och utformningen av militära anläggningar, vilka ofta har paralleller till den tidens godslandskap.
  • en ålderdomlig karaktär och ett byggnadsskick representativt för i första hand 1800-talet.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Klippans kommun.

Privatägd.

Byggnadsminne 1994.