Före detta Stadsmuseet, Bruniushuset, i Helsingborg

Det gula tegelhuset på Södra Storgatan 31 avviker från gatans övriga hus genom sin mönstermurade fasad, inspirerad av medeltidens formvärld.

 Det är byggt som Helsingborgs trivialskola och invigdes 1845. Det berättar om den ambition, som vid mitten av 1800-talet i allt högre grad, kom att läggas på städernas offentliga byggnader. Skolan ritades av en av den tidens främsta arkitekter Carl G Brunius, professor i grekiska och domkyrkoarkitekt i Lund. Brunius tankar om medeltiden, som ett ideal för arkitektur och byggnadsverksamhet, avspeglas tydligt i husets exteriör. Den vittnar också om de höga krav på hantverksskicklighet, som var utmärkande för arkitekten. 

”Det har såsom skolhus få sina likar i landet, ingen inom denna landsort....”

Det var domprosten i Lund Henrik Reuterdals ord vid invigningen. Kyrkan och rådhuset var sedan länge den svenska stadens främsta offentliga byggnader under 1800-talet kom de att utökas med skolhus. I Helsingborg hade borgmästare Lundberg länge verkat för ett nytt skolhus. Efter att staden ha tagit beslut om detta vände man sig till professor Brunius i Lund för ritningar. Han hade några år tidigare anlitats för renoveringen av stadens kyrka, Mariakyrkan, och deltog även i arbetena för att rädda den medeltida borgen Kärnan. Utöver sina uppdrag för godsägare och privatpersoner svarade han också för ritningar till andra skolbyggen runt om i Skåne.

Skolan byggdes som trivialskola och här undervisades alla elever, oberoende av samhällsskikt. I bottenvåningen bedrevs undervisningen som en lancasterskola, det vill säga att ett stort antal elever undervisades samtidigt av endast en lärare, som till sin hjälp hade några äldre elever. Efter några år blev lokalerna ianspråktagna för stadens läroverk och därefter från 1863 till 1908 utgjorde byggnaden folkskola. Den har på grund av sitt läge mitt i stadskärnan också kallats för Centralskolan.

En byggnad med en helt ny funktion

Speciella hus avsedda för gymnastik är sällsynta i äldre skolmiljöer och därför har tegelhuset på gårdssidan en särskild plats i svensk skolhistoria. Det är samtida med skolhuset och ritat av samma arkitekt, Carl G Brunius. Den ursprungliga funktionen kan tydligt avläsas i fasaden. De högt placerade fönstren gav invändigt plats för ribbstolar och andra redskap. Även takets valmade form kännetecknar de äldre gymnastikhusen. Ingångens dubbla fritrappa är ett senare tillskott. Det har hört till en äldre byggnad som låg vid Långvinkelsgatan och sattes upp här först 1944. Den här sortens fritrappa var vanlig i 1700- och 1800-talens skånska stadsmiljö. Det konstfullt utformade räcket i järnsmide bär initialerna JMH och årtalet 1791.

Helsingborgs museum och ett tidigt friluftsmuseum

Efter att ha varit skola under drygt femtio år fungerade byggnaden som stadens museum från 1909 fram till 1997. Det innebar att skolsalarna inreddes för utställningar och den gamla inredningen, ritad av Brunius togs bort. Lokalerna behövde med tiden utökas och gårdsflygeln vid södra tomtgränsen kom till 1915 och gavs en korsvirkesinspirerad utformning. För ritningarna svarade arkitektfirman Lewerentz & Stubelius. Lewerentz kom senare att bli känd som en landets ledande arkitekter där Sankt Petri kyrka i skånska Klippan räknas som ett av de främsta verken. I gymnastikbyggnaden placerades naturvetenskapliga samlingar och kallades Fågelhuset.

Ett ståtligt, mönstermurat portparti leder in till den gamla skolgården. Den sten- och grusbelagda gårdsplanen kom att bli en del i museimiljön och på landborgen i öster anlades ett litet friluftsmuseum med hitflyttade allmogebyggnader och en väderkvarn. De står kvar än idag och minner om museiverksamheten. De ligger på mark som numera ingår i en annan fastighet och de omfattas inte av byggnadsminnets skyddsbestämmelser.

Skolhuset och gymnastikhuset är privatägda och används för förskoleverksamhet, på det viset kan man säga att det finns en koppling till den ursprungliga funktionen.

Här kan du läsa mer om skolväsendet i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Administrativa landskap/Utbildning och skola

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Före detta Stadsmuseet med gårdsbebyggelse har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • byggnaden som ett typiskt exempel för de byggnader som Carl G Brunius ritade, där såväl fasadens tegel som utsmyckning är uttryck för 1800-talets medeltidsromantiska arkitektur.
  • att byggnaden speglar ett tidigt skede i Helsingborgs expansiva historia under 1800-talet.

 

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kommun.

Förskola.

Byggnadsminne 1967 och 1997.