Everöds prästgård

I Everöds kyrkby ligger prästgården och kyrkan nära varandra och följer därmed en äldre tradition, som troligen går tillbaka till medeltiden. Boningshusets röda tegellänga med sitt kraftiga tegeltak bildar tillsammans med flygelbyggnaderna i korsvirke, en sammanhållen enhet som präglas av det tidiga 1800-talet. Runt prästgården breder en större trädgård ut sig.

​Från gårdslänga till fristående huvudbyggnad

Prästgårdens fyra byggnader ligger på samma plats som den gamla fyrlängade prästgården, som de ersatte under 1800-talets första hälft. Det gamla boningshuset, byggt i korsvirke, hade vid slutet av 1700-talet bedömts vara "helt uppruttet och fördärfvat" och ett nytt hus, dagens huvudbyggnad, stod färdigt 1803. Det är fristående, utbrutet från den traditionella kringbyggda gården, och visar på en påverkan av högreståndsarkitektur, vilket började bli vanligt decennierna kring 1800. Husets storlek, det röda teglet och takets utformning med delvis valmade gavlar understryker nya ideal som kom att prägla flera skånska prästgårdar. Flera ombyggnader har gjorts av interiören under årens lopp för att anpassas för kyrkans verksamhet.

Flygelbyggnaderna, som inramar gårdsplanen mot söder, var ursprungligen delar av gårdens ekonomilängor. De är byggda i korsvirke 1847 och senare förändrade. De har synligt korsvirke med röd timra och vitputsade fyllningar. Invändigt är längorna ombyggda vid flera tillfällen och används sedan länge för kyrklig verksamhet. Till gården hör också ett uthus, troligen från 1800-talets mitt. Det har fungerat som svin- och hönshus, häststall, hemlighus och vedbod. Gården hade från början en större ekonomibyggnad i söder. Den revs 1922 och samtidigt gjordes flygelbyggnaderna kortare.

Prästens trädgård som förebild för bondens trädgård

Vid slutet av 1700-talet blev prästerna uppmanade att ta sig an sina trädgårdar för att uppmuntra församlingsborna till egen trädgårdsodling, vilket i de flesta fall resulterade i en betydande trädgårdsodling och -skötsel runt om i socknen. Trädgården i Everöd var förr förhållandevis stor och här fanns såväl prydnads- och köksträdgård som humlegård och fruktträdgård.

Det finns uppgifter om att det redan på 1500-talet har funnits en gräsplan med träd och en fiskdamm, troligen för odling av karpfiskar. I ett syneprotokoll från 1700 nämns buxbomsplanteringar, både i rader och som små träd. En uppgift från 1775 berättar att flygsand hade skadat trädgården och att det som skydd planterades omkring 240 träd, främst pil men även alm, kastanj och lönn.

Under 1800-talet utvidgades trädgården. På 1950-talet skedde, i likhet med många andra prästgårdar, stora förändringar och träd fälldes. Idag täcker trädgården en betydligt mindre yta och mycket av marken har lagts om till gräsmatta samtidigt som en del nyplantering av träd har skett.

Du kan läsa mer om kyrkliga miljöer i länets Kulturmiljöprogram/Administrativa landskap/Administration och förvaltning. 

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Everöds prästgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den speglar en skånsk prästgårdsmiljö från tidigt 1800-tal.
  • att prästgården tillsammans med kyrkan ger en god bild av äldre tiders sockencentrum.
  • att boningshusets tegellänga visar på det tidiga 1800-talets nya ideal vad gäller byggnadsmaterial och utformning.

Kontakt

Serviceinformation

Rubrik

Kristianstads kommun.

Degeberga-Everöds församling.

Byggnadsminne 1984.