Ekestad Folkets Park

Ekestad Folkets Park berättar om en expansiv period i folketsparkrörelsens historia under första hälften av 1900-talet. Parken, som ligger i utkanten av Ekestad nordost om Kristianstad, är anlagd av Österlöfs andelsbyggnadsförening u.p.a.    

​Föreningen grundades 1929 av lantarbetare i trakten för att skapa en mötes- och nöjesplats. Medlemmarna byggde med gemensamma krafter folkparkshuset, som innehöll både mötesrum och dansbana, och parken invigdes året därpå. Verksamheten med dansaftnar och evenemang har fortsatt under årens lopp och parken ägs och drivs än idag av föreningen.

Arbetarrörelsen når ut till landsbygden

Arbetarrörelsen etablerades tidigt i södra Sverige. Rörelsens första folkpark öppnades i Malmö 1891 och den följdes snart av flera i de skånska städerna. Efter några år bildades fler föreningar runt om i länet och folkparker anlades även på de mindre orterna. Utöver mötesplats för föreningens medlemmar skulle parken också vara en plats för rekreation och nöjen. Genom entréavgift, lotteri och försäljning gav parkerna ett välkommet tillskott till föreningens ekonomi.

Ekestads Folkets Park ligger i utkanten av samhället, vilket är typiskt för landsbygdens folkparker. Det var många gånger svårt att köpa mark och de stora markägarna, som ofta var arbetsgivare till lantarbetarna, var ovilliga att sälja tomter till arbetarrörelsen. I Ekestad löstes frågan genom att föreningen köpte av en av bönderna i det närliggande Flackarp.

Ett hus och en park för möten och dansaftnar

Nöjeslivet var en betydelsefull del i folkparkernas verksamhet. Parkerna runt om i landet fungerade under en lång tid som en viktig arena för folkkära artister. Musiklivet och dansaftnar har präglat parkernas utformning. I Ekestad är folkparkshuset med sin dansbana och en toalettbyggnad bevarade. Tidigare fanns här också karaktäristiska byggnader som utomhusscen, tombolastånd, kiosk och skjutbana. Folkparkshuset har tidstypiska stora fönsterpartier, serveringsveranda och panelklädd fasad, karaktärsdrag som känns igen från många av landets folkparkanläggningar.

Väggarna runt dansbanan är konstruerade så att de kan lyftas ut så att man sommartid kan skapa ett öppet galleri runt dansbanan och serveringsverandan. Invändigt ger dekormålade väggfält med stiliserad växtornamentik en tidstypisk stämning. Föreningens ursprungliga sammanträdesrum har i sen tid ändrats om till kök och försetts med skåpsinredning, som knyter an till husets ursprungliga karaktär.

I källaren finns två små celler med bastanta trädörrar och gallerförsedda luckor. Cellerna användes för att omhänderta överförfriskade besökare och vittnar om att det ibland kunde bli stökigt i samband med danserna. Inom parkområdet minner en liten berså om den så kallade kaffegrottan, en vindskyddad plats där kaffe kunde serveras. Den var förr var ett populärt inslag i såväl parker som privata trädgårdar.

Efter 1960-talet minskade verksamheten under några decennier. Under senare år har parken rustats upp och byggnaderna renoverats.

Här kan du läsa mer om folkrörelserna i länets Kulturmiljöprogram /Skånes historia och utveckling/Folkrörelsens landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

 Ekestads Folkets Park har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den berättar om arbetarrörelsens breda verksamhet på landsbygden där såväl föreningsliv som nöjesarrangemang förenades i en och samma anläggning.
  • att den har bevarat de typiska särdragen för en folkparksanläggning så som de utformades på landsbygden under 1930-talet och decennierna framöver.
  • att den representerar det starka föreningslivet i landet decennierna kring 1900, där grunden för verksamheten låg i medlemmarna gemensamma insatser.                   

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Kristianstads kommun.

Föreningslokal.

Byggnadsminne 2004.