Djäknegatshusen i Malmö

Djäknegatshusen ligger i kvarteret von Conow i Malmös gamla stadskärna. De sju husen bildar tillsammans en väl sammanhållen miljö, som upptar västra sidan av Djäknegatans norra del.

Tomterna är smala och berättar om en äldre tomtindelning med rötter i medeltiden. Byggnaderna är typiska för den småskaliga bebyggelsen som präglade staden under äldre tider men visar samtidigt på den förändring som tog fart under slutet av 1800-talet. I ett av husen finns murverk som vittnar om de medeltida tegelhusen i staden.

Namnet på Djäknegatan minner om stadens latinskola, som låg vid S:t Petri kyrka. Eleverna där kallades djäknar. Kvarterets namn von Conow är kopplat till adelsmannen Diedrich von Conow, som ägde en gård i kvarteret. Han lät 1753 inrätta en stiftelse för fattiga. Den omfattade både skola och bostad.

Hus att bo i och att driva verksamhet i

Fram till slutet av 1800-talet präglades kvarteret av den sortens bebyggelse och den tomtindelning som nu finns kvar i Djäknegatshusen. Några av gatans hus kan föras tillbaka till 1700-talet men flertalet hör till senare hälften av 1800-talet. De speglar en bebyggelse som till stor del gått förlorad vid de skånska städernas förnyelse under 1900-talet. Till vart och ett av husen har hört gårdshus och ett gemensamt karaktärsdrag är portgångarna som leder in till innergårdarna. I gårdshusen fanns förr verkstäder av olika slag. Dagens fasader speglar i första hand tiden vid sekelskiftet 1900 och skyltfönstren visar att bottenvåningarna har blivit inredda till butiker. Under 1960-talet skedde olika förändringar bland annat blev flera innergårdar överbyggda.

Uppgifter om husens ägare, som finns i bygglovs- och försäkring handlingar, ger en bild av de som bodde och verkade här. Under 1800-talet figurerar titlar som arbetskarl, hamnkassörsänka, hospitalsklockare, stadsarkitekt, murargesäll och jungfru bland de som söker bygglov.

1800-talets förkärlek för en klassicistisk byggnadsstil

Malmös förste stadsarkitekt, William Klein, ägde Djäknegatan nr 9. Han lät 1863 bygga samman de två husen som fanns där till ett större. Det fick en exteriör i tidens populära klassicerande arkitekturstil, en stil som också kom att prägla många av de andra husen här. Utmärkande drag är ljusa putsfasader, profilerade lister och fönsteromfattningar. Husen utmed Djäknegatan är till stor del ombyggda invändigt. Några exempel på äldre interiörmåleri finns, däribland i nr 7 där dekormålning i så kallad pompejiansk stil bevarats från 1920-tal. I flera av husen har tidstypiska detaljer som till exempel stucktak och snickerier behållits.

Husen var rivningshotade på 1990-talet men köptes av Malmö stad för att sättas i stånd och har därefter sålts till privata ägare.

Djäknegatan nummer 3,5,7,11,15 och 17 i kvarteret von Conow

Djäknegatan 3, von Conow 67 – litet gatuhus uppfört 1848, påbyggt med en tredje våning 1893 och ombyggt 1917. Inredningsdetaljer från 1800-talet finns kvar.

Djäknegatan 5, von Conow 47 - gatuhus uppfört 1817 och ombyggt 1886 då det fick sin typiska klassicistiska fasadutformning. Gårdshus, varav ett högt magasin.

Djäknegatan 7, von Conow 38 – gatuhus, vars nuvarande utformning är från 1926 då ett äldre hus från 1794 på- och ombyggdes samt inreddes med butikslokaler. Under delar av huset finns en tegelkällare, troligen från 1300- eller 1400-talet Vid ombyggnaden på 1920-talet gjordes dekorationsmålningar i pompejansk stil, enligt uppgift utförda av A Hyllenius, en vid den här tiden ofta anlitad dekorationsmålare i staden. Lägenheterna har kvar en del av en 1920-talsinredning. Innergården byggdes över på 1960-talet. Idag använd huset för teaterverksamhet.

Djäknegatan 9, von Conow 37 - gatuhuset är från 1800-talets förra del men kraftigt ombyggt 1863 efter ritningar av stadsarkitekt William Klein, som var ägare till huset vid den tiden. Butikslokaler i bottenvåning kom till 1918 och då försågs butiksentrén med de speciella och tidstypiska rundade skyltfönstren. Gårdshus, troligtvis från slutet av 1800-talet. Invändiga ombyggnader under 1900-talets senare hälft.

Djäknegatan 11, von Conow 36 – äldre gatuhus, om- och påbyggt 1871 då även gårdsflygeln tillbyggdes. Skyltfönster mot gatan 1917. Ändringsarbeten 1960 då även innergården blev överbyggd.

Djäknegatan 15, von Conow 34 – gatuhus och gårdshus uppförda 1882. Byggherre var Elna Olsson som i bygghandlingarna har titeln jungfru, vilket var den tidens benämning för ogift kvinna. Ombyggnader på 1920-talet då bland annat innergården byggdes över och trapphuset fick sin dekormålning. 1800-talskaraktär delvis bevarad i lägenheterna.

Djäknegatan 17, von Conow 33 – gatu- och gårdshus uppförda 1897. Butikslokaler i bottenvåningen och bostäder i övriga våningsplan. Portgång med dekormålning, som visar arbetsmiljöer och har en koppling till Welinders parkettillverkning. Interiören är bevarad i olika omfattning med detaljer som lägenheternas snickerier, trapphusets blyinfattade fönster och butikslokalernas gjutjärnspelare och glaskasettak.

Här kan du läsa mer om stadens byggnader i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling/Stadens landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Djäknegatshusen har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att de berättar om en sammanhållen småskalig stadsbebyggelse som var utmärkande för många av de skånska städerna före den stora stadsförnyelsen, som tog fart under slutet av 1800-talet.
  • att de speglar en byggnadsutveckling från medeltid över 1700- och 1800-talen till modern tid. Exteriörerna bevarar en 1800-talskaraktär och i viss mån finns den kvar i några av interiörerna.
  • att de är representerar en typisk stadsmiljö där såväl bostad som arbetsplats låg inom en och samma gård.
  • att det inom miljön finns lämningar från den medeltida bebyggelsen.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Malmö kommun.

Kontor- och butikslokaler, bostäder samt teaterlokal.

Byggnadsminne 1997.