Bosjöklosters slott

På näset mellan Västra och Östra Ringsjön i mellersta Skåne ligger Bosjökloster. Slottets vita byggnader med sina röda tak ger en bild av 1800-talets medeltidsromantiska riddarborg. Det är ett resultat av en stor restaurering som gjordes på 1870-talet under ledning av en av den tidens främsta arkitekter, Helgo Zettervall. Till sina äldsta delar är slottet ett medeltida nunnekloster, som tillhörde benediktinerorden. Det anlades under senare hälften av 1100-talet och var ett av de tidigaste i Skåne. Bosjökloster indrogs till danska kronan vid reformationen på 1530-talet och övergick senare till en rad danska adelssläkter. I likhet med flera andra skånska kloster som efter reformationen övergick till nya ägare utvecklades det till ett betydande gods med ett praktfullt byggnadsbestånd.

En slottsanläggning utvecklad utifrån 1100-talets kloster

Bosjökloster var ett av 17 nunnekloster i medeltidens Danmark. Klostret med sina 250 tillhörande gårdar räknades då reformationen genomfördes till ett av de rikaste och där klostret i Dalby hade omkring 450 gårdar och Herrevadsklosters cirka 300. Från klostertiden kvarstår klosterkyrkan och delar av längan vid borggårdens östra sida. Denna har tre välvda rum i källarvåningens norra del som minner om den tiden. Från det att klostret övergick till att bli ett adelsgods har det om- och tillbyggts i olika omgångar. Fru Tale Holgersdatter Ulfstand, som 1560 hade blivit ägare till Bosjökloster genom att byta den mot sina egendomar på Själland, lät bygga på den östra längan med en våning och också förse den med en typisk portgång till borggården, vars träport har årtalet 1569 inristat. Under 1600-talet gjordes förändringar och längorna försågs enligt tidens stilideal med svängda renässansgavlar. Ägare var då den förmögne Jochum Beck, som hade kungligt privilegium att driva alunbruket i Andrarum i sydöstra Skåne. Hans och hans frus namn, deras vapensköldar och årtalet 1629 finns i inskriftstavlan ovan portgången. Drygt hundra senare, på 1760-talet, gjordes ytterligare ändringar och de två små flyglarna vid den nya uppfarten från väster byggdes. Genom Helgo Zettervalls insatser 1875-1879 kom de olika byggnaderna att samordnades till en enhet, präglad av den tidens idealbild av medeltiden. Den södra sidan blev genom ett nytt hus sammanfogat till en helgjuten länga och försett med ett spirkrönt trapptorn. Taken ändrades genom att trappstegsgavlar och homejor sattes upp.

En romansk klosterkyrka med renässansinredning och 1800-tals tillägg

Kyrkan fungerade under medeltiden både som klosterkyrka och församlingens kyrka. Den har en särskild ställning bland de skånska 1100-tals kyrkorna, vilket bland annat uttrycks i detaljerna i sandsten och långhusvinden med sina så kallade ljudkrukor, en anordning för att förstärka nunnornas sång. Ägaren till Bosjökloster hade fram till 1922 patronatsrätt över kyrkan, vilket bland annat innebar rätten att tillsätta präst och ta in skatter mot skyldigheten att underhålla kyrkobyggnaden. Den handlingskraftiga fru Tale Ulfstand, som var ägare till Bosjökloster under mer än fyrtio år, lät under slutet av 1500-talet omgestalta kyrkans inre och gav den en ny inredning med utsirade bänkar i tidens renässansstil och särskilda herrskapsbänkar. Släkten Ulfstand var mäktig och fru Tales bror Hak Ulfstand var byggherre till den särpräglade Genarps kyrka, den enda 1500-talskyrkan i Skåne.

Vid mitten av 1800-talet gjordes en omgestaltning av Bosjöklosters kyrka då kyrkoarkitekten och professorn Carl Georg Brunius hade i uppdrag att restaurera medeltidskyrkan. Han var berömd för sina insatser vad gäller ett stort antal restaureringsarbeten i Skåne. Kyrkobyggnaden tillhör idag Ringsjö församling och används som församlingskyrka. Den är skyddad som kyrkligt kulturminne enligt 4 kap kulturmiljölagen.

En ekonomigård med stenlängor och tegelgavlar

Under 1700-talets senare hälft gjordes satsningar inom jordbruket och godsets stenlängor, öster om slottsbyggnaden, hör till stor del från den tiden. De ersatte gårdens äldre korsvirkeslängor. Inskriftstavlor med årtal från 1760-talet och byggherrens initialer minner om nybyggnadstiden. I ekonomigården ingår också loge, smedja och magasin från 1800-talet. Gemensamt för byggnaderna är de tidstypiska 1800-talsgavlarna i rött tegel.

Särpräglade gravstenar

På den så kallade "nunnekyrkogården", norr om kyrkan, finns ett flertal särpräglade rundformade gravstenar i sandsten. De minner om de stenhällsgravar som kom till under klostertiden. Initialer och årtal visar att stenarna återanvänts under 1700-talet. En annan form av minne är den Beck-Friiska minnesgården, invid klosterkyrkans absid, där ett stenkors är rest över Corfitz Beck-Friis, vars släkt var ägare till slottet under 1700-talet och in på 1900-talet . Vid vägen mot sjön finns en ruin, kallad nunnekapellet, vars bakgrund och historia inte är fullt känd.

 

Här kan du läsa mer om slott och herrgårdar i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling i avsnittet om Jordbrukets landskap/Slott och gods och om kloster i avsnittet Religiösa landskap/Klosterordnar

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Bosjöklosters slott har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • de välbevarade byggnaderna som berättar historien om en månghundraårig skånsk kloster- och slottsanläggning.
  • den östra slottslängans bevarade källarrum med kryssvälvda tak och södra slottslängans bevarade fasta inredning samt planlösningen i de två byggnaderna.
  • delar av parken och ”nunnekyrkogården” samt Beck-Friiska minnesgården och borggårdens murar. Tillsammans utgör de betydelsefulla delar i slottsmiljön.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Höörs kommun,  adress Bosjökloster 111.

Privatägd. Parken öppen för besök. Restaurangverksamhet under sommarhalvåret då också delar av slottet visas.

Byggnadsminne 1993.