Borgeby slott

Borgeby slott

Borgeby ligger vid södra sidan av Lödde å. I äldre tider var det här en strategiskt viktig plats där vägen mellan Helsingborg och Lund och ån korsade varandra. Arkeologiska undersökningar visar att här redan under vikingatid fanns en befästning, en så kallad ringborg.

Dagens Borgeby slott berättar både om medeltidens borganläggning och om det adelsgods som växte fram här från 1500-talet och framåt. Flera gånger har borgen härjats, bränts och åter byggts upp. Av medeltidens borganläggning kvarstår porttornet med delar från 1300-talet och den intilliggande längan i väster, troligen från 1400-talets slut samt det fristående tornet, kallat Börjes torn, kraftigt ombyggt på 1870-talet. Tegelhuset vid porttornets östra sida uppfördes som slottets huvudbyggnad på slutet av 1500-talet. Av den kraftiga ringmur som en gång omslöt borgen finns murverk bevarat i byggnadernas yttermurar medan borgens vallgravar är igenfyllda sedan 1800-talet.

Kungens gåva till ärkebiskopen

Under tidig medeltid var Borgeby en kungsgård och av sådan betydelse att kungamakten antas ha haft myntverkstad här. Tjocka brandlager vittnar om att gården bränts. I början av 1100-talet erhöll den förste ärkebiskopen Borgeby i gåva av kungen i samband med att ärkebiskopsämbetet instiftades. Borgeby blev en del i ärkebiskopens stora godsinnehav och en stor byggverksamhet påbörjades, vilken i viss omfattning är bevarad idag. Borgen skadades då kung Karl Knutsson lät bränna den under ett krigståg i Skåne 1452 men återuppbyggdes. Reformationen på 1500-talet innebar att kyrkans egendomar drogs in till danska kronan, som ofta överlämnade eller sålde egendomen till någon av landets adelssläkter. Så blev det också för Borgebys del. 1600-talet innebar en nedgångsperiod för många av de skånska slotten på grund av krig och oroligheterna mellan Danmark och Sverige. Under en tid var en svensk garnison förlagd till Borgeby och byggnaderna blev skadade då slottet attackerades av danska trupper 1678.

1700-talets stora ekonomigård

Under 1700-talet sattes slottet åter i stånd och satsningar gjordes inom jordbruket. Den trelängade ekonomigården, söder om slottsbyggnaden är ett resultat av den insatsen. Den följer ett traditionellt bebyggelsemönster och öppnar sig mot slottet och den forna vallgraven. Två stallängor, kostallet från 1737 respektive häststallet från 1738, speglar med sina tegelfasader, stråtäckta tak med homejor och markerade portomfattningar en för tiden ny sorts ekonomibyggnader med paralleller i danska herrgårdar. Den stensatta ladugårdsplanen är väl tilltagen och den fyrkantiga gödselstaden, avpassad för en stor djurbesättning, är tydligt markerad. Ladugårdskomplexet har med tiden byggts om och moderniserats, framför allt gäller det den östra längan, den gamla logen.

Konstnärsparet Hanna och Ernst Norlind

På 1880-talet blåste förändringens vindar över Borgeby och godset köptes vid en auktion av storbonden Lars Persson. Det ärvdes av hans dotter Hanna och här skapade hon tillsammans med sin man konstnären och författaren Ernst Norlind ett centrum för konst och kultur. Här samlades några av tidens kända kulturpersonligheter som bland annat Rainer Maria Rilke, Ellen Key, Hjalmar Gullberg och Isaac Grünewald.

Medeltidens byggnadsverk och 1800-talets renoveringssyn

Byggnadsskicket och byggnadsmaterialet i Borgebys byggnader har skiftat under århundradens lopp. De äldsta delarna är murade i sten medan murverk i rött tegel dominerar från senmedeltid och framåt. Tjocka murar, rundbågsfriser, blinderingar och nischer för vindbryggan berättar om byggherrar som har velat manifestera sin makt och ekonomiska ställning genom påkostade byggnadsverk. Ett ålderdomligt intryck gör kapellet med sina valv, beläget i bottenvåningen av längan väster om porttornet. De medeltida husen har genomgått en del moderniseringar utan att den ålderdomliga karaktären har gått förlorad. Annorlunda är det för Börjes torn. Det genomgick en hård renovering på 1870-talet under ledning av Helgo Zettervall. Han var en av tidens mest framträdande arkitekter och hade av dåvarande ägaren fått i uppdrag att sätta hela slottsanläggningen i stånd. På grund av ägarens död förverkligades planerna endast för Börjes torn och resultatet präglas av den tidens medeltidsromantiska syn och det nya materialet, cement.

På sedvanligt vis ingår en park i slottsanläggningen. Den breder ut sig i den norra delen ned mot Lödde å. Idag är det framför allt de högresta lövträden som minner om den äldre parken. Här finns också minnesstenar, resta över slottets ägare på 1810-1820-talen, friherrinnan Brita Sophie Hastfer.

Ett konstnärsmuseum

Paret Norlind lät inreda en ateljé i den västra borgdelen. Den är kvar och minner om Ernsts konstnärskap. Porttornet och borgens västra länga tillhör Hanna och Ernst Norlinds stiftelse och förvaltas av Kulturen, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Parets Norlinds hem och ateljén är museum och hålls öppna under sommarsäsongen. Slottets övriga byggnader och mark är idag privatägd.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Borgeby slott har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den berättar om ett skånskt slott och dess skiftande historia under mer än 900 år.
  • att det bär spår av olika byggnadsetapper från 1300-talet och följande århundraden.
  • borgens olika hus, ladugården och delar av parken som tillsammans utgör en välbevarad och komplex bebyggelsemiljö.
  • att de äldsta borgbyggnaderna med sin museidel förmedlar historien om en kulturell mötesplats under tidigt 1900-tal och om Ernst Norlinds konstnärskap.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lomma kommun.

Privatägd och stiftelseägd.

Byggnadsminne 1996.