Bondrumsgården

Bondrumsgården, strax norr om Fågelsta kyrka och Kronovalls slott, berättar med sina korsvirkeslängor och stråtäckta tak om den karaktäristiska skånska kringbyggda gården. De välbevarade längorna speglar 1700-talets och det tidiga 1800-talets byggnadsskick. Den stensatta gårdsplanen, den så kallade stenoren, understryker den ålderdomliga karaktären.

Bondrumsgården, Bondrum nr 2, har sedan århundraden tillbaka haft sin plats här mitt i byn. Än idag ger den en bild av hur gårdarna i byn såg ut långt in på 1800-talet. På en karta från 1766 syns gården utritad med fyra längor kring en gårdsplan. Vid den här tiden ägdes gården i likhet med de flesta av byns gårdar av Kronovalls sätesgård. Gårdarna brukades av åbor, en typ av arrendebönder. Bondrum nr 2 var en av de större och en arkivhandling från 1799 ger en bild av gårdens bärkraft och hur många djur det gick att hålla här. Det fanns fyra hästar, två föl, en oxe, två kor, två stutar, en kviga, åtta får och två grisar.

1760-talets brand och återuppbyggnad

Det finns uppgifter om en brand i byn 1766, som drabbade Bondrumsgården och fem andra av byns tolv gårdar. Det är möjligt att boningslängan, som traditionsenligt är den norra, var den första som återuppbyggdes. Gammalt virke har återanvänts och i den östra längan, loglängan med kistehus, loge och fårhus, finns årtalet 1741 inristat i en stolpe. På 1820-talet byggdes längorna till och vid mitten av 1800-talet fick gården i stort det utseende den har idag. Bondrumsgården var en av de gårdar i Albo härad, som på 1920-talet uppmättes i ett etnologiskt projekt genom Folklivsarkivet i Lund där Gotthard Gustafsson svarade för ritningsarbetet. Ritningarna ger en god uppfattning om längornas olika funktioner. Fortfarande är mycket kvar av den äldre inredningen. Till exempel finns indelningen, med bås för kor och hästar bevarade i västra respektive södra längan liksom en stor vattenho i sten. Andra ålderdomliga detaljer är gårdsplanens brunnskar i trä med sin höga brunnsstång, "brönnljongen", och bihaven, en liten plantering med plats för bikupor. Boningslängan har kvar sin typiska bakugn, utbyggd på baksidan mot norr.

Korsvirket har på traditionellt vis lerklinade vitkalkade fack. Det vill säga facken är fyllda av stående träkäppar, även kallade stakar, som bär upp lerkliningen. Senare har fyllningen på sina ställen ersatts av tegel. Bland byggnadsdetaljerna märks ett gavelröste som har kvar sitt ålderdomliga enrisflätade gavelröste. Det finns spår av den här speciella tekniken på fler ställen.

En upplevelse av 1800-talet

Boningshusets rum speglar första hälften av 1800-talet. Flera av möblerna och en del av föremålen har stått i huset allt sedan 1800-talet. I stugan, som var gårdsfolkets samlingsplats där man också åt och sov, minner sättugnen om gamla tiders värmekälla. Den är gjuten på det småländska Huseby bruk och märkt ”Aldeles swensk”. Sättugnar var en slags statussymbol och kostnaden var hög, jämförbar med priset för ett sto.

Förutom möbler och föremål, som sedan länge funnits på gården, har inventarier samlats in från framför allt Albo härad. Av ovanligt slag är den dekorerade dörren, en så kallad dörrväktare, som kommer från ett soldattorp i Eljaröd. Dörren sattes upp i boningslängan 1937 och visar en husar från Mörnerska husarregementet, daterad till 1800-1820.

Gåva till Albo härads Hembygdsförening

År 1936 skänkte ägarna till Kronovall, Germaine och Eskil Sparre, Bondrumsgården till Albo Härads Hembygdsförening. På 1970-talet fanns en förfrågan från Skansen om att flytta gården till det stora friluftsmuseet i Stockholm, vilket inte blev aktuellt. Sedan 1972 ansvarar Bondrumsgårdens hembygdsring för gårdens vård


Här kan du läsa mer om det äldre odlingslandskapet i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap/ Ängs- och betesmark

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Bondrumsgården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den berättar historien om den kringbyggda skånegården.
  • att den genom sina längor i korsvirke och stråtäckta tak speglar ett skånskt byggnadsskick med lång tradition.
  • att längorna har bevarad äldre inredning, som visar levnadsvillkor och arbetsliv under 1800-talet.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Tomelilla kommun, adress Bondrumsgården.

Ägare är Albo härads hembygdsförening, gården förvaltas av Bondrumsringen.

Byggnadsminne 1963.