Bergengrenska gården i Simrishamn

Med placeringen invid Stortorget i  Simrishamn, sin påkostade huvudbyggnad och stora trädgård minner Bergengrenska gården om de förnäma stadsgårdarna som anlades i staden under 1800-talet.

Vid den tiden var sjöfarten och handeln intensiv och gav goda inkomster som lade grunden för praktfulla gårdsanläggningar. De riktigt stora gårdarna, ofta byggda av ämbetsmän, hade förutom boningshus, stall och andra ekonomiutrymme även en trädgård med plats för såväl köksväxter, fruktträd och blomsterrabatter som rekreation.  

Längor i korsvirke

Gården har fått sitt namn efter familjen Bergengren, ägare till gården i flera decennier under första hälften av 1900-talet. Den har till stora delar behållit den typiska indelningen i mangård, stallgård och trädgård. Ett spjälstaket markerar gräns mellan mangård och stallgård. Alla gårdens längor är byggda i korsvirke, vilket var karaktäristiskt för de skånska städerna fram till 1800-talets slut. Tre av gårdens längor stod färdiga 1818. Bostadshuset har getts en påkostad rosaröd putsfasad mot Stortorget och är präglad av en ombyggnad på 1840-talet, vilket uttrycks i de klassicerande detaljerna som profilerade listverk och markerade hörnpartier, så kallade hörnkedjor. Entrén markeras av en dubbel fritrappa, vilken förr var vanlig i städerna men som det idag finns få kvar av. Köket låg ursprungligen i envåningslängan utmed Lübeckergränd och här fanns också spiskammare, det vill säga skafferi och ett par små rum för tjänstefolket. Den motsatta, norra längan, är i två våningar och var från början inredd till packhus, den tidens lagerutrymme, och vagnbodar. Den gamla stallgården avslutas mot söder av en bodlänga som stod färdig 1822. Den innehöll då brygghus, vedbodar och packhus. Sedan gården inköptes av staden vid mitten av 1900-talet har byggnaderna använts till olika ändamål, bland annat som museum, möteslokal och som kontor. Flera renoveringar har utförts, varav en större på 1960-70-talen.

Trädgården

Trädgården, som är öppen för allmänheten, är oregelbunden till sin form och breder ut sig över mer än två tredjedelar av tomten. Under årens lopp har den delvis förändrats och också restaurerats. Den senaste stora restaureringen, gjord på 1990-talet,  syftar till att visa hur en stadsträdgård kunde se ut under slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Den har ett växtmaterial och ett formspråk som är representativt för den perioden. Buxbomsplanteringarna är av olika ålder, de äldsta partierna kan eventuellt gå tillbaka till 1800-talet, eventuellt 1700-talet medan den stora buxbomsmedaljongen är från  1990-talet. De  slingrande grusgångarna förstärker den ålderdomliga karaktären. Under mer än 170 år stod en storvuxen alm mitt på stallgården. Det var planterat på 1830-talet och utgjorde gårdens vårdträd, en tradition som fanns bland de större stadsgårdarna. Rosenrabatterna är sentida men växtmaterialet består av gamla rossorter. Lönnallén utmed gränsen till granntomten i väster finns med i en dokumentation från 1930-talet. Den moderna paviljongen i den västra delen följer en äldre tradition och det har funnits paviljonger här i olika perioder. Den senaste är flyttad och idag uppställd i trädgården till Österlens museum, Hafreborg. Den trädgårdspaviljongen hörde ursprungligen till granngården och placerades på Bergengrenska på 1950-talet.

Du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Bergengrenska gården  har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaderna genom sina tidstypiska exteriörer och sitt byggnadsskick speglar 1800-talets skånska stadsgårdar.
  • trädgården, som genom sin bevarade form och utbredning, berättar om 1800-talets ideal för en stor stadsträdgård, anlagd för såväl rekreation som nyttoträdgård. En del av växtmaterialet, såsom partier av buxbomen, är särskilt bevarandevärt bland annat på grund av dess höga ålder.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Simrishamns kommun.

Kommunalägd.

Byggnadsminne 1965.