Banvaktarstuga i Håstad

Banvaktarstugan i Håstad

Järnvägsbyggandet i landet under 1800-talet gav flera avtryck i bebyggelsen, inte enbart i påkostade stationshus utan också i små banvaktarstugor. Den i Håstad, med sitt karaktäristiska läge strax intill spåren, är mycket välbevarad. Den röda stugan, som byggdes för sträckan Lund-Örtofta, invigd 1857, följer den typritning Statens järnvägars chefsarkitekt Adolf W Edelsvärd tog fram 1855. De panelklädda väggarna och de figursågade detaljerna speglar en ny arkitekturstil. Banvaktarstugorna bidrog till att den nya byggnadsstilen, även kallad schweizerstil, fick en spridning på landsbygden. Stugan, den närliggande ekonomilängan och den lilla trädgården berättar om levnadsvillkoren för banvaktaren och hans familj.

En av hundratals stugor

Banvaktaren skulle svara för kontrollen och skötseln av en viss järnvägssträcka. Som en del i sin tjänst hade han rätt till bostad. En banvaktarstuga låg tätt intill järnvägen för att man även inifrån skulle kunna ha uppsikt över banan. Med anledningen av det stora antal stugor, som skulle byggas vid stambanorna, togs särskilda ritningar fram. De kan ses som en tidig form av typhus. Stugan innehöll ett rum och kök, utbyggd förstuga vid ingången samt ett litet förrådsutrymme på gaveln. Speciell omsorg var lagd på detaljer som fönstrens utformning med spröjsade rutor och dekorativa foder. Mycket av detta finns kvar i Håstad, här har till exempel planlösning och mycket av snickerierna behållits. En renovering på 1960-talet har delvis gett interiören ett mer sentida uttryck.

Ett litet självhushåll

Banvaktarfamiljen hade också ett jordstycke för potatis- och köksväxtodling och en liten ekonomilänga för en ko och smådjur, tvättstuga och avträde. Längan, som ligger på den västra delen av den lilla tomten, är något yngre och byggd 1891. Den knyter an till stugans utseende vad gäller material och den röda fasadfärgen. Trädgården med fruktträd och bärbuskar var en del i självhushållningen. Statens järnvägar såg till att det planterades fruktträd och annan växtlighet på tomten. Det delades också ut frön eller plantor till blommor.

Stambanans modernisering och elektrifieringen där tågtrafiken kunde fjärrmanövreras medförde att banvaktssystemet efter hand avvecklas och i början av 1960-talet hade stugorna förlorat sin funktion. Redan 1929 sålde Statens järnvägar Håstads banvaktarstuga och uthusbyggnader till den siste hyresgästen, vars änka bodde kvar till slutet av 1960-talet. Huset har i modern tid i huvudsak fungerat som fritidshus.

Här kan du läsa mer om järnvägsstationer i länets Kulturmiljöprogram/ Kommunikationernas landskap/Järnvägsstationer

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Banvaktarstugan i Håstad har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den är en av få bevarade banvaktstugemiljöerna i landet.
  • att bostadshuset till stor del har kvar sin ursprungliga exteriör samt att uthuset och trädgården har kvar en äldre karaktär.
  • att byggnaderna speglar svensk järnvägsarkitektur och att stugan är ett av de första exemplen för hus som är uppförda efter en typritning.
  • både bostadshuset och ekonomibyggnaden som är skyddade vad gäller planlösning, stomme och exteriör. För bostadshuset gäller detta även utformningen av fönster och dörrar med tillhörande snickerier.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Byggnader i privat ägo.

Byggnadsminne 2002.