Ballingstorp

Ballingstorp

Ballingstorps gård, nära Gummatorpasjön, cirka tio kilometer norr om Kristianstad, visar med sin välbevarade träbebyggelse på en lång tradition av timmerbyggande, kännetecknande för norra Skåne. De omgivande markerna ger ett ålderdomligt intryck, förstärkt av stengärdesgårdar, fägator, hamlade träd och odlingsrösen.

En skogsgård med gamla anor

Ballingstorps historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och gården finns omnämnd i skriftliga källor 1532. Den har brukats som arrendegård till 1880-talet då den friköptes. Arrendet var noga reglerat genom arrendekontrakt. Ett kontrakt från 1830-talet visar att arrendet kunde betalas i säd och ved men också genom arbetsinsatser som dagsverken, byggande av stengärdesgårdar och körningar. Ballingstorpsgården var under äldre tider, i likhet med de flesta gårdar i de glesbebyggda skogsbygderna, en så kallad ensamgård. Under 1700-talet utökades antalet gårdar till två och på 1800-talet tillkom en tredje. Den äldsta gården finns kvar i sin helhet med sina fyra längor. Av de två yngre gårdarna finns endast boningshuset till den gård, som kallas Per Olsgården, kvar.

Ett sydgötiskt hus

Boningshuset till Ballingstorpsgården är knuttimrat och troligen byggt under slutet av 1600-talet. Huset tillhör en ålderdomlig byggnadstyp, ett så kallat sydgötiskt hus, som var vanlig i norra Skåne och de närliggande landskapen Halland, Blekinge och södra Småland. Det kallas även högloftsstuga och består av en lägre, timrad ryggåsstuga, som är själva boningshuset. Vid ena, eller oftast båda, kortsidorna finns en högre bodbyggnad, även kallad härbergshus.

Ballingstorpsgårdens boningshus har kvar en ålderdomlig prägel även om en del förändringar har gjorts under årens lopp. Taket har höjts och den ursprungliga torvtäckningen är bytt mot stråtäckning. De timrade väggarna har delvis brädfodrats. Invändigt finns den stora murade spisen med sin bakugn bevarad. Eldstaden gav värme och ljus och det var här i stugan som gårdens folk både åt, sov och skötte sina inomhussysslor. Rummets möblering bestod förr i huvudsak av väggfasta bänkar och sängar samt ett stort bord. Av de två härbergshusen står det västra kvar medan det östra endast bevarats till en mindre del och består av två kammare. I det västra härbergshuset har man förvarat mat och köksredskap. I stora kistor lade man ned textiler och gårdsfolkets kläder. På ovanvåningen, som har överkragning, det vill säga skjuter ut över bottenvåningen, förvarades spannmål.

Med skiftesverk i byggnadsstommen

Till Ballingstorpsgården hör en loge, en ladugård och ett undantags- och brygghus, alla traditionellt byggda i skiftesverk, endast delar av stallet är knuttimrat. Skiftesverk är en vanlig träbyggnadsteknik och består av ett ramverk av stående stolpar i vilket liggande plankor är inskjutna. Längornas utsidor är omålade och taken stråtäckta. Ladugården med sitt häst- och kostall ligger vid gårdsplanens västra sida. Den är till sin äldsta del knuttimrad och daterad till 1660-tal. Golvet har kvar sin stensättning. Vid gårdsplanens södra sida ligger loglängan, som sägs vara flyttad hit 1884 från en annan gård, som ersättning för en äldre loge. I längan på gårdsplanens östra sida finns grovköket, ett så kallat sters, samt gårdens undantag. Detta fungerade som bostad för gårdens äldre generation och bestod av ett rum och kök. Sättugnen i järn värmde upp rummet och var en statussymbol. Ugnar av den här typen började bli vanliga vid 1700-talets mitt. Längan är troligen byggd omkring 1750 och har senare tillbyggts med hönshus och grisstia. Norr om boningshuset ligger trädgården, anlagd på 1980-talet efter äldre mönster, med bland annat kryddträdgård och fruktträd.

Kartan till laga skifte 1888 visar att gården var helt kringbyggd. Då ingick också ett gårdsbränneri och en loftbod.

Den siste brukaren skänkte Ballingstorpsgården till Skånes Hembygdsförbund

Ballingstorpsgården brukades in på 1950-talet och skänktes 1953 till Skånes hembygdsförbund. Gården hålls öppen under delar av året. En natur- och kulturstig ger möjlighet till vandring och upplevelser av kulturlandskapet runt Ballingstorp.

Per Olsgården

Per Olsgårdens boningshus ger ett ålderdomligt intryck med sitt stråtak och sina låga brädfodrade och putsade väggar. Det är uppfört i knuttimring och skiftesverk. Genom dendrokrologisk undersökning av timrets årsringar har man kunnat fastställa att huset är byggt i olika omgångar och att timret har fällts dels på 1810-talet dels på 1850-talet. Huset har kvar sin rumsindelning och den öppna spisen med bakugn, kåpa och sättugn. Gårdens ekonomibyggnader är rivna men grundstenarna markerar läget för brygghus, häst- och kostall. Till gården hör en brunn, vars brunnskar i trä och brunnssvängel, förstärker känslan av en gammal gårdsmiljö.

Här kan du läsa mer om gårdar i länets Kulturmiljöprogram/ Skogens landskap/ Skog och bebyggelse. Ballingstorpsgården finns beskriven i en skrift av Magnus Lindhagen, utgiven av Skånes Hembygdsförbund 1997.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Ballingstorp har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • de ålderdomliga och välbevarade byggnaderna som berättar om arbetsliv och boendeförhållande under tre sekler.
  • byggnadsskicket, som är kännetecknande för den äldre bebyggelsen i Skånes skogsbygder.
  • det omgivande kulturlanskapet, som under århundraden till stor del varit inriktat på boskapsskötsel. Landskapet är öppet och präglat av betesmark, fägator, stengärdesgårdar, hamlade träd och stenröjda åkrar.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Östra Göinge kommun.

Museum.

Byggnadsminne 1964, en komplettering av beslutet är gjord 2002.