Bålamöllan

Den drygt en kilometer långa sträckan mellan Hasslebro och Stockamöllan utmed Rönne å i mellersta Skåne är en sällsynt och välbevarad industrihistorisk miljö med rötter i senmedeltid.

Rönne ås vatten har sedan lång tid tillbaka använts för att driva kvarnar, såväl mjöl- som sågkvarnar. Bålamöllan, strax söder om Stockamöllan, var på sin tid Skånes största vattendrivna mjölkvarn. Driften lades ner 1905 och byggnaden och inredningen finns kvar. Kvarnen i Bålamöllan finns omnämnd i handlingar från 1624, men det är möjligt att kvarnplatsen har medeltida ursprung.

Trakten kring Stockamöllan kallas idag Mölleriket med hänvisning till de många vattenkvarnarna i området. Det finns belägg för att Bålamöllan också under vissa perioder fungerat som sågkvarn. Kvarnen kan ha fått sitt namn av att byggnaden från början var i trä, det vill säga byggd i båle eller skiftesverk. Det kan också vara så att namnet hör samman med att man sågade timmer här. Uppgifter från den statliga inventering, som gjordes i slutet av 1600-talet för att fastställa skatt till svenska staten, berättar att kvarnen då tillhörde Rönneholms gods och att den arrenderas ut. Först på 1820-talet skildes kvarnen från godset och kom därefter att ingå i Gustavslund, vars gårdsanläggning ligger strax väster om kvarnplatsen.

Alla delar under samma tak

Bålamöllan har drivits med tre underfallshjul och fem par kvarnstenar, kapaciteten var mycket stor. Kvarnbyggnaden består av flera olika byggnadsdelar, uppförda i etapper och i olika byggnadstekniker som gråsten, korsvirke och tegel. Den äldsta kvarndelen är i gråsten och har två av vattenhjulen. I murverket finns ålderdomliga kvaderstenar i sandsten, sannolikt återanvända. Kvarndelens norra vägg har en helt annan konstruktion och är i korsvirke. Den pekar på en senare byggnadsfas. Boningsdel och stall är i rött tegel och uppförd 1866, tidstypiskt utformad med mönstermurad fasad. I denna del finns också det tredje kvarnhjulet och tillhörande kvarnstenar. Förutom bostad för mjölnardrängen, möllesvennen, fanns i tegelbyggnaden också kontor och väntrum för långväga kunder. På 1800-talets slut drev den driftige arrendatorn Anders Svensson även en slags värdshusrörelse i kvarnbyggnaden. Några år in på 1900-talet kunde han köpa kvarnen.

Orörd sedan tidigt 1900-tal

Den kommersiella driften upphörde 1905 då kvarnen köptes av Klippans pappersbruk. Anledningen var att bruket ville kunna kontrollera vattenflödet i Rönne å. Sedan kvarnen togs ur bruk har den i stort stått orörd. Endast små förändringar har gjorts sedan början av 1900-talet, till exempel lades på 1970-talet plåt ovanpå det befintliga spåntaket.

 

Här kan du läsa mer om kvarnar i länets Kulturmiljöprogram/Jordbrukets landskap/De skånska möllorna.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Bålamöllan har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att kvarnens maskinutrustning och fasta inredning finns i bevarad.
  • att byggnaden har en bevarad äldre karaktär som visar på olika, traditionella byggnadsskick och äldre tiders hantverksskicklighet.
  • att den är en del av det så kallade Mölleriket vid Rönne å och berättar om en månghundraårig kvarnverksamhet.

 

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Eslövs kommun.

Privatägd.

Byggnadsminne 2003.